Rödakorsdialogen 19/2-21 - Röda Korsets roll i framtidens engagemang
I det här inlägget samlas kommentarer från diskussioner under Rödakorsdialogen den 19 februari om Röda Korsets roll i framtidens engagemang.
På Rödakorsdialogen deltar representanter från Svenska Röda Korsets styrelse, regionråden och ledningsgruppen.
Frågeställningar:
Hur fångar Röda Korset ett förändrat engagemang?
Utifrån trender och den utveckling vi ser inom organisering för engagemang – i samhället och i rörelsen - vad behöver vi förändra för att fortsätta attrahera och goda förutsättningar för engagemang inom Svenska Röda Korset om 5-10 år?
- På vilket sätt är Svenska Röda Korset en plattform för engagemang idag? (såsom Federationen pratar om Röda Korset som en plattform för att kanalisera engagemang) Vad skulle behöva utvecklas eller förändras för att främja ett sådant tänk?
- Vad innebär en ökad professionalisering inom sektorn för frivilligutvecklingen?
- Vad för engagemangsformer kan vi utveckla för att bredda mångfald och representation inom Röda Korset?
Hur utvecklar Röda Korset medlemskapet framåt?
Hur möter den traditionella bilden av medlemskap trenden om att människor söker sig till punktinsatser och lösa nätverk för att driva frågor som engagerar dem - och hur påverkar det vår föreningsdemokrati?
- Hur ser vi på medlemskap som engagemangsform i Röda Korset i framtiden?
- Vad ska medlemskapets roll vara, innebära, stå för, i Röda Korset?
- Ska vi fortsätta stärka det traditionella medlemskapet eller ska vi gå mot en mer flexibel bild av medlemskapet?
- Vad blir i så fall konsekvensen för vår föreningsdemokrati?
Skicka in dina/era tankar och medskick:
Klicka i den stora vita rutan nedan under Kommentarer, för att skriva in tankar, reflektioner och medskick.
För att lägga in en kommentar, behöver du vara inloggad med ditt rödakorskonto på Rednet.
I kunskapsbanken hittar du mer information om rödakorskonto.
Det finns också en lathund i kunskapsbanken om hur du använder framtidsforumet.
-
Rum 1 Hur fångar Röda Korset ett förändrat engagemang?
- Hur använda sig av rödakorsgrupper i arbetet med att stärka oss som plattformsorganisation lokalt
- Valberedningen - oerhört viktig roll för att attrahera nya kompetenta personer till styrelsen, stärka den rollen
- Anpassa mer strategin efter de lokala förutsättningarna, vi måste inte vara överallt
- Lyssna in hur andra organisationer som arbetar lokalt men också globalt
- Arbeta med behovsundersökningar, men kanske på ett annat sätt, gå ut fråga
- Relevant, rimligt och roligt kan göra susen i arbetet med en krisande krets/styrelse. Ställa dessa frågor kan ge nya idéer
- Vi måste ha roligt och fira våra framgångar! Göra roliga saker, visa uppskattning för varandra, annars tappar vi våra frivilliga
- Bli berätta på att berätta om det vi gör internationellt lokalt, att vi i kretsarna känner ett ägandeskap av den berättelsen
- Medlemskap, en bit på vägen är att ställa frågan till våra frivilliga och våra deltagare
- Vi behöver bli bättre på att tillvara på människors kunskaper och erfarenheter, fråga vad de kan bidra med. I nya Redy ska vi kunna fylla i kompetenser hos frivilliga
- Missing People sträckte ut handen till samverkan i arbetet med stöd till anhöriga. Endast 2 anställda i organisationen och de är administratörer, de frivilliga bidrar med den kompetens som behövs för att driva organisationen.
- Engagerade - intressant med RKUF:s inspel, fånga upp deltagare och medlemmar. I spanska rödakorset introduktion 7 minuter, vår introduktion kan kännas väl omständligt, men också att många känner en hög tröskel för att engagera sig i organiseringen.
-
Rum 2
1. Det är viktigt att vi är på tå och har ett go´ när vi möter människor. Vi behöver vara stolta över vårt arbete och visa att det är roligt att engagera sig i röda korset. Vi kan bli bättre på att ställa frågan till individer om att bidra med sitt engagemang och visa att vi ser potentialen i människors egna idéer.
2. Second Hand butikerna är en viktig kugge i att möta olika sorters människor. Butiken är en arena och bra utgångspunkt för att fånga in engagemanget och förverkliga individers idéer. Vi kan bli bättre på att fråga personer som handlar om de vill bli medlemmar eller frivilliga.
3. Påverkansarbetet behöver bli modigare, tydligare och starkare. Vi måste kunna bli fräckare på nationell nivå och samtidigt möjliggöra för lokalt engagemang i påverkansfrågor. Detta kan vara ett sätt att locka nya engagerade som är intresserade av specifika sakfrågor och som behöver en arena för detta.
4. Vi måste kunna möta frivilliga som vill ha tydliga ramar i sitt uppdrag samtidigt som vi behöver kunna vara en plattform för individer och grupper att själva driva den verksamhet/förändring man vill se. Vi har kapacitet att tillmötesgå båda dessa behov.
-
Diskussionsgrupp:
Emma Knaggård WendtReine Oscarsson
Anders Jansson
Marie Malmgren (anteckningar)
Plattform för engagemang
Viktigt att vi formaliserar vad vi menar med plattformsorganisation. Så att vi kan se vilka olika former vi som organisation kan utveckla.
Svårt att hitta rätt uppdrag i rätt kommun via nätet. Gör det lätt att komma in lokalt. Viktigt att ta personlig kontakt med dom som vill vara med. Inte skicka robotsvar. Kunna koppla ihop de som anmält dig en krets/verksamhet. Viktigt att kunna fånga upp de som anmäler sig centralt lokalt.
Skapa uppdrag som möjliggör frivillighet med luddiga gränser, Dvs ta emot människor för spontana korta uppdrag, relativt enkelt lokalt.
Utbildningstrappan - svårt att ta sig in på plattformar.
Ett bra exempel är att gemensamt gå igenom materialet tillsammans på ett fysiskt möte.
Regionråd och tjänstepersoner behöver ha stöd i kommunikation med lokal media. Här behövs push. Ett bra sätt att synas lokalt. Vi behöver också synas i central TV.
Engagemangsformer:
Hur kan vi bredda mångfald och representation.
- Korta engagemang, bra och ok.
- Hur engagerar vi folk långsiktigt? Fångar upp. Viktigt att ta personlig kontakt och visa på vad vi har att erbjuda/olika uppdrag för folk att ta ställning till.Vad behöver förändras i organisationen för att skapa ett annat tänk. Det är ok att ha korta engagemang. Vi behöver få in dom som samordnar nya frivilliga i kris. Ett sätt att behålla folk är att öva för att behålla sina kunskaper.
Det behöver vara ok att ha ett frivilliguppdrag utan att ta ett förtroendeuppdrag samtidigt.
Viktigt att fånga upp det lokala och ta tillvara det även om det inte stämmer med mallen. Det viktigast att ha kontakt med kommunen.
Positivt att det lokala syns mer nu.
Professionaliseringen
Second hand-verksamhet ett sätt att synas i samhället. Ett bra sätt att synas. Hur påverkar personal vår verksamheten. Det behövs anställda i större kommuner men innebär också ett arbetsgivaransvar. Ju färre anställda desto färre frivilliga.
Viktigt att tänka till var de professionella ska sitta. Bra att det finns en enhet där det finns generalister som är lägga att komma i kontakt med och få stöd av.
-
Anteckningar från rum 3, diskussionspass 2.
Antal medlemmar gör att det blir en större massa som står bakom en fråga när krets eller centralt försöker påverka.
En viktig föreningsdemokratiskt fråga men det är inte ett argument när vi rekryterar nya medlemmar.
Verksamheten är en viktigt faktor för medlemmar.
Vi bjuder för sällan in våra medlemmar till verksamhet eller engagemang.
Hur ser vi på medlemskap kontra månadsgivare?
När man blir medlem borde det automatiskt till kretsmedlem och behöva välja aktivt om man vill bli nationell medlem. (Som det idag är på hemsidan.)
Viktigt att kommunicera med sina medlemmar även om det är många men det behöver vara på olika nivå beroende på kretsens storlek. Svårt att nå ut till medlemmar idag utan att det blir en för stor kostnad för kretsen, framförallt i stora kretsar.
Flexibel bild av medlemskap, vad menas med det?
Vi ska fortsätta ha traditionellt medlemskap.
Kompletteras med andra engagemangsformer.
Det behöver vara tydligt med vad det innebär.
Viktigt att ställa frågan om t ex spontanfrivilliga/de som gör punktinsatsers vill bli medlemmar. Detta gäller även när vi vill rekrytera frivilliga.
-
Rum 6 Hur utvecklar Röda Korset medlemskapet framåt?
Jag tror att många styrelser och kretsar inte riktigt vet hur man gör för att få in fler medlemmar, vi behöver ge ökat stöd i ”uppfarten”
Ska vi ha överhuvudtaget ha medlemmar, passar det vår organisation
Medlemskap - vårt budskap till medlemmarna överensstämmer inte med vad de får av oss - hur höja värdet av de 250 kr som medlemmen betalar utöver 4 st tidningar, det finns ett glapp i det vi kommunicerar om vikten av medlemskapet och det medlemmarna de facto får.
Intäkten är viktig för kretsen lokalt, kommunicera mer vad medlemmarnas avgift bidrar till i vår verksamhet lokalt. Stärka engagemanget och tillhörigheten med den krets som är medlem i. Passiv aktiv, man bidrar med sitt ställningstagande.
Vad är viktigast för Röda Korset - föreningsdemokratin eller verksamheten? Och vad innebär egentligen föreningsdemokrati?
För att vara frivillig behöver du inte vara medlem och vad behöver vi då medlemskapet till för? Föreningsdemokratin, stämmor och allt sånt behövs det för att driva en Rödakorsverksamhet? Om vi ska fånga upp människor som vill gå in och hjälpa utsatta så är kanske inte föreningsdemokratin så intressant.
Hållbart tänk kring föreningsarbetet, behövs det verkligen en styrelse per krets, kanske räcker det med en regional styrelse medan kretsarna få fokusera mer på verksamheten. Förenkla det administrativa föreningsarbetet, medlemmar kan då vara bärare av organisationen både som passiva och aktiva.
Den fina demokratiska formen är förlegad, agilt arbete behövs; såsom medborgarinitiativ, nya idéer kan fångas upp mycket lättare
Att vara ännu mer flexibel i medlemskapet, fler medlemsformer? Rikta intäkterna helt till kretsarna?
Tillhörighet lokalt är viktigt, stärka budskapet och berättelsen om vad kretsen gör lokalt, bjuda in medlemmen till fler möten, men också vara glad och stolt över alla som är passiva medlemmar.
Svårt att bli medlem ibland, behöver veta mer om vad jag som medlem kan bidra med, utöver avgiften och ställningstagandet. Förenkla för människor som vill bli medlemmar, lättare att navigera.
Svenska Röda Korset är bra på att kommunicera vad vi gör internationellt men sämre på att lyfta den lokala verksamheten.
Vi har kanske samma problem som svenska kyrkan som var ”one and only” tidigare, men som nu måste kämpa för att komma tillbaka till den naturliga förankringen i den breda massan. Vi behöver kanske gå ut mycket mer och träffa människor på gator och torg. Just nu har vi fullt upp med att utföra verksamheter. Ett exempel på det är Järfällakretsen som vill göra mer för att nå ut genom att knacka dörr och ställa oss på stan och prata med medborgare.
-
Framtidens engagemang
Vi behöver bli bättre på att ge frivilliga mer ”kött på benen”, inte bara ta sitt butikspass utan bygga på deras engagemang, fråga ”vad kan/vill du mer?”.
Mötesplatserna/Second Hand är vårt nav – det är inte ett problem i sig.
Vi behöver bli mer inbjudande som organisation.
Vi behöver synas mer ute, vara med på nationaldagen 6 juni, synas på marknader mm.
Behöver hjälpa människor att rotera i rollerna, så att de inte går i väggen.
Funktionsindela styrelsejobbets olika delar tydligare, hjälpa till att hitta de strukturerna.
Vi behöver ha och bygga vidare ett ledarskap för frivilliga – det är helt avgörande.
RK-grupper är fortfarande ovanliga, det har inte ”trängt igenom” och behöver marknadsföras bättre.
-
Gruppdiskussion medlemskapet
Idag är medlemskapet en ganska kravlös engagemangsform.
Behöver finnas olika former för engagemang, tror inte på ”tvångsanslutningar”.
Medlemskapet ska innebära att ställa upp på de värderingarna som organisationen bygger på.
Utöver årsstämman, så bjuder en del kretsar in till kretsmöten – oftast social karaktär.
Kanske kan man låta första delen av ett månadsgivande ”samla ihop” till medlemsavgiften. Så gör Naturskyddsföreningen.
Även om större delen av medlemsbasen är passiva, så med en större bas ökar också antalet möjliga aktiva medlemmar som kan ta förtroenderoller mm.
Ekonomiskt är medlemsavgiften inte obetydlig för kretsen, men ungefär +/- 0 nationellt.
Idéer och strategi mm förankras via medlemmar/förtroendevalda, inte genom frivilliga.
Ska en person som lägger 200 frivilliga timmar få lämna motion till Riksstämman?
Skulle medlemskapet kunna ge automatisk rabatt i alla Second Hand? Hos andra butiker/företag?
Viktigt att uppvärdera medlemskapet – men frivilligfrågorna är viktigare?
-
Medskick från gruppdiskussion om medlemskap:
- Vad är problemet? Sluta älta att färre o färre medlemmar, folk vill fortfarande engagera sig men på andra sätt. Problemet framåt är föreningsdemokratiskt i framtiden: färre o färre makten att utse de som bestämmer.
- Många är aktiva för att de vill ägna sig åt konkret verksamhet. Bryr sig inte om strategier och byråkratiskt arbete.
- Viktigt att se medlemsfrågan i ett större sammanhang. Idé som provats av ungdomsförbundet: att man årligen anmäler dig som medlem, behöver inte betala – medlemskapet blir därmed tillgängligt oavsett ekonomisk situation.
- Medlemmar – vill tillhöra – att betala medlemsavgiften är inget problem – pengarna kommer tillbaka till verksamheten. För varje liten krets är den medlemsavgiften mycket betydelsefull (så avskaffa inte den utan att tänka efter).
- Vi behöver oftare ställa frågan om en engagerad vill bli medlem: deltagare i Röda Korsgrupp – när de får frågan så tycker deltagare att det blir mer självklart att gå med och bli medlem
- Vi borde erbjuda alla som ger av sin tid gratis medlemskap. Öppna upp medlem på olika sätt: för att vara medlem så behöver du bidra på något sätt; antingen med din tid som frivillig eller betala avgift/ månadsgivare. Att man lägger ner viss tid – borde då också få vara med och bestämma – snarare än den som bara på pappret är passiv medlem.
- Alltför mycket fokus idag på den ekonomiska sidan av medlemskap; vi signalerar: – stödja, ge pengar, testamentera, presenter. Nu står det på hemsidan: ”Som medlem ser du till att vi finns”…. Mycket konstig formulering. Fokus borde ligga på; ”Vad roligt att du vill vara en del av oss! Tillsammans skapar vi förändring etc…” Nu ställs - du emot vi – inte en del av, utanför. Glöm inte: som medlem ställer du dig bakom något.
- För krångligt att bli medlem. Svårgenomtränglig information om vilken typ av medlemskap som är lämpligt för den enskilde. Det borde vara automatiskt att man tillhör den lokala föreningen/ inte den nationella (lokaliseringsprincip) - såvida man inte aktivt väljer en annan. Här finns förbättringsområde.
-
Medskick från gruppdiskussion; Hur fångar Röda Korset ett förändrat engagemang?
- Vi som är aktiva i SRK är troligen inte tillräckligt goda ambassadörer; frågar vi våra familjemedlemmar och vänner om de vill vara med?
- Svårt för nya att komma in – vi har inte varit tillräckligt lyhörda. Så många som har varit aktiva länge – hög tröskel för nya engagerade, de känner att det verkar vara svårt och krävas lång erfarenhet för att vara aktiv. Vi måste bjuda in lite mer – lyssnar på de som kommer och är nya.
- Kan SRK bli/ vara HUB – plattform: Kan vi ta emot personer med nya tankar om vilken verksamhet som ska bedrivas? Står det i konflikt med att SRKs verksamhet ska baseras på en behovsanalys? Vi kanske inte kan/ bör möjliggöra alla verksamheter, risk att vi glider iväg från de behov som föreligger. Vi har blivit bättre på spontanfrivillighet – en ganska stor förändring i den här organisationen. En viktig väg framåt – få den här modellen att fungera för fler kretsar.
- Om vi ska förnya oss förutsätter det att vi tänker utanför boxen. Hur skapar vi det nya, var hittar vi det? Vi kan ha svårt att själva tänka ut det nya, hur tar vi oss dit? Plattformar det enda som är kvar när tågen har gått…
- Vad kan hindra förnyelse: ”Så här har vi alltid gjort och så här har vi aldrig gjort”
- Inte så sätt att bli en engagerad medlem, åtminstone för 7-8 år sedan det kanske har blivit bättre. Kan skilja sig från landsbygd/ stad. o landsbygd. Närmare kontakt med melemmar på landsbygden.
- Viktigt när vi nu utformar nya tankar kring detta att vi tänker till hur det ska implementeras och bli verklighet, inte stanna vid en tjusig strategi.
- Leder kretssammanslagningar till att man frigör kraft när färre behöver ägna sig åt föreningsbyråkrati? Ibland – men många ser det inte så utan upplever förlust av möjlighet att verka snarare än en tidsvinst och möjlighet att fokusera mer på operativ verksamhet.
- Vi efterlyser goda exempel på välfungerande Röda Korsgrupper.
Du måste logga in om du vill lämna en kommentar.
Kommentarer
9 kommentarer