När människor isoleras och sociala kontakter begränsas finns en risk för att våld i nära relationer ökar. Möjligheten att söka hjälp begränsas av att våldsutövaren ständigt finns i närheten, att ringa stödlinjer blir därför svårt. Du kan därför stöta på frågor kring våld och våldsutsatthet i ditt uppdrag.
Vi har samlat lite kort information för att kunna möta den sortens frågor och för att du ska känna dig trygg med att hänvisa personer så att de kan få stöd och hjälp.
När vi talar om våld i nära relationer behöver vi tänka på att det är något som sker hela livet. Grupper som idag uppmanas till frivillig isolering är inte ”vaccinerade” mot våld. Särskilda riskgrupper kan vara äldre, funktionsvarierade, barn/ungdomar och papperslösa.
I de korta samtal som kan vara aktuella kan det vara svårt att veta hur situationen för personer är.
Några kom ihåg på vägen kan vara:
- Våld i nära relationer är vanligt och i pressade och stressade livssituationer finns alltid en risk att våldet ökar.
- Att vara utsatt för våld av någon som står en nära är ofta mycket skambelagt. Den våldsutsatta tenderar att lägga skulden på sig själv. Kom ihåg att det aldrig är den våldsutsattas fel – ansvaret ligger alltid på den som utövar våld.
- Det finns hjälp att få. Det finns flera olika stödlinjer att ta hjälp av. Flera har specialiserat sig på våld ur olika perspektiv och kan ge stöd på flera språk.
- Om och när någon berättar, våga lyssna och stärk personen i hur viktigt det är att hen får stöd. Ingen ska behöva leva i våldsutsatthet.
- Utgå alltid från individens behov. Beslutet att lämna en våldsam relation kan vara en process som kräver tid och det är viktigt att möta en våldsutsatt person med förståelse och respekt.
- Ni kan aldrig veta vem som är förövare och vem som är offer. Sett till brottsstatistik och forskning är förövaren av upprepat våld i heterosexuella parrelationer oftast en man. I de enskilda fallen kan situationen vara det omvända.
- Var observant på att våldet kan ha olika karaktär beroende på vem som är utsatt.
- Att lämna ett destruktivt förhållande är ofta en svår process som kan kräva mycket stöd. Om kvinnan är på väg att bryta upp ur en relation är det viktigt att vara medveten om att risken för våld många gånger ökar i samband med en separation. Det kan vara bra att ha en plan och veta var man kan får stöd och vart man ska ta vägen vid ett lämnande. Om det är ett akut läge, ring 112.
- Våga fråga!
Särskilt om barn:
Barn som lever i familjer där våld förekommer är extra utsatta när familjer isoleras. Många barn som upplever våld blir också själva utsatta. Blir du som stödperson orolig för barn och ungdomar som du möter eller som finns i en familj där någon är våldsutsatt – gör en orosanmälan till socialtjänsten.
Barn som bevittnat våld i nära relationer betraktas enligt socialtjänstlagen som brottsoffer. De har rätt till stöd och hjälp. Sedan år 2006 har barn som bevittnat våld även rätt till brottsskadeersättning.
Andra grupper med svagt samhälleligt skydd:
- Hbtq-personer kan, på grund av rädsla för diskriminering och stigmatisering, befinna sig i en särskilt utsatt situation och ha svårare att söka hjälp.
- Människor i papperslöshet befinner sig i en särskilt utsatt situation på grund av att de saknar uppehållstillstånd. På grund av rädsla för utvisning vågar de ofta inte ta kontakt med samhällets hjälpinstanser. Det är viktigt att komma ihåg att papperslösa också har rätt till hjälp och att det finns särskilda kvinnojourer och organisationer som specialiserat sitt stöd mot den gruppen,
- Äldre personer som utsätts för våld i nära relation kan ha svårt att söka hjälp, dels med hänsyn till ålder, ohälsa och funktionsnedsättning, dels på grund av stigma. Utöver partners, barn och andra släktingar kan förövaren även vara andra äldre som finns i samma boende och övriga personer som den äldre är beroende av eller delar sin vardag med. Vad gäller våldsutsattheten kan denna utgöras även av försummelse, ekonomiskt utnyttjande, och nekad tillgång till hjälpmedel och medicin.
- Personer med funktionsvariation riskerar att utsättas av flerfaldig diskriminering på grund av samhällets strukturer och normer. Det är viktigt att komma ihåg att förövaren även kan vara till exempel en färdtjänstchaufför, hemtjänstpersonal eller en personlig assistent. Ibland är förövaren dessutom både partner/nära familjemedlem och den person som är anställd för att ge vård och assistans. Våldet kan också riktas mot funktionsnedsättningen, exempelvis genom nekad tillgång till hjälpmedel och medicin.
Stödtelefoner dit du kan ringa och/eller hänvisa personer
Observera att telefontiderna kan vara förändrade med anledning av Corona-pandemin samt att de kan komma att ändras under sommartid. Var noga med att alltid kolla upp aktuella öppettider innan du hänvisar.
Kvinnofridslinjen, Nationellt centrum för kvinnofrid
Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för dig som utsatts för fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld. Du som är anhörig eller vän är också välkommen att ringa till Kvinnofridslinjen. Här kan du också få information om stödverksamheter på din hemort så att du kan förändra din nuvarande situation och ta dig vidare. Du kan ringa till Kvinnofridslinjen oavsett var du bor i Sverige. Du får vara anonym. Ditt samtal kostar ingenting och syns inte på telefonräkningen.
Språk: Svenska, vid behov kan tolk kopplas in via trepartssamtal
Telefon: 020-50 50 50 (öppet dygnet runt)
Nationell hjälplinje, Bris
Nationell stödlinje dit alla barn och unga upp till 18 år kan vända sig för stöd från en kurator. Du kan ringa, mejla eller chatta. Du behöver inte säga vem du är, det är gratis och syns inte på telefonräkningen.
Ålder: Alla upp till 18 år
Språk: Svenska, från 20/4 möjlighet att boka tid för samtal på vissa andra språk.
Telefon: 116 111 (öppet vardagar: 9-12 och 14-21 helger: 14-21)
Chatt för barn/ungdom: (öppen vardagar 9-12 och 14-21 helger: 14-21). Möjlighet till tidsbokning av samtal.
Bris vuxentelefon – för vuxna om barn
Vuxna som känner oro för sitt eller någon annans barn kan ringa Bris vuxentelefon.
Språk: Svenska och även arabiska vissa tider
Telefon: 0771-50 50 50 (vardagar 9-12)
Telefon arabiska: 0774-48 09 00 (tisdag-torsdag 9-12)
RFSL:s stödmottagning för hbtq-personer
RFSL stödmottagning erbjuder bland annat krissamtal, information om rättigheter, stöd vid polisanmälan, rättsprocess och i kontakt med myndigheter samt har även ett skyddat boende. Målgruppen är hbtq-personer som blivit utsatta för trakasserier, hot och våld. Även närstående och vänner till våldsutsatta hbtq-personer är välkomna samt personer som i sitt yrke möter våldsutsatta hbtq-personer. Samtalet är gratis och du får vara anonym.
Språk: Svenska, engelska och spanska. På andra språk med tolk.
Telefon: 020 – 34 13 16 (öppen måndag 16-18, onsdag 10-12, torsdag 13-15 och fredag 9-11)
E-post: stod@rfsl.se
Röda Korsets vårdförmedling för papperslösa och andra migranter
Papperslösa och andra migranter som faller utanför samhällets skyddssystem kan kontakta vårdförmedlingen för att få hjälp med hänvisning och kontakt in i den ordinarie sjukvården för få den vård de har rätt till.
Telefon: 020-211 000 (öppet måndag-torsdag 09.30-11.30)
E-post: papperslos@redcross.se
Sms: 0709-40 67 23
Om du vill söka mer information:
I länken nedan finns fler stödhänvisningar som berör psykisk hälsa. Det är samlad information, uppdelad för olika åldrar. Det finns ett avsnitt som berör våld och övergrepp för varje åldersgrupp.
https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/verktyg-stod-och-metoder/stodlista-psykisk-halsa-i-kristid/
Uppdaterad .