På denna sida finns information om vanliga frågor kring Rättigheter i förvar som förvarstagna tar upp vid samtal under besök. Syftet är att ge dig som är besökare grundläggande och lättillgängliga svar på eventuella frågor och funderingar.
Här finns också hänvisning dit förvarstagna kan vända sig för att få mer information, och eventuellt stöd. Ofta gäller frågorna komplicerade ämnen och kräver professionellt stöd och svar. Som besökare behöver du inte kunna svara på allt, men du behöver kunna hänvisa till andra säkra källor som kan ge korrekt information. Ditt huvuduppdrag är att ge psykosocialt stöd genom samtal och aktiviteter.
Här hittar du svar på frågor om asyl och förvar
Här hittar du svar på frågor om Röda Korsets verksamheter
Här hittar du svar på frågor om blandade ämnen
Rättigheter i förvar
Anmälan av brott
Besök
Besök och visitering
Mat och specialkost
Offentligt biträde
Personal
Psykisk ohälsa
Sjukvård
Utsatta grupper
Anmälan av brott
Om en person i förvar anser sig ha blivit utsatt för ett brott, såsom misshandel, stöld eller liknande, bör det tas upp med personal vid Migrationsverket. Om den misstänka gärningsmannen tillhör Migrationsverkets personal ska ansvarig chef informeras. Anmälan kan göras till Polismyndigheten, antingen via myndighetens hemsida eller via telefon. För att anmäla händelser som skadegörelse, våldsbrott, sexualbrott, hot och andra bedrägeribrott än kontokortsbedrägeri samt anmäla stöld eller förlust av pass och nationellt id-kort behöver personen ringa till eller besöka Polismyndigheten. Om det är en myndighet som har begått brottet kan anmälan även lämnas till Justitieombudsmannen.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- Migrationsverkets personal på förvar, eller ansvarig chef.
- Polismyndigheten, telefon 114 14 eller polisen.se
- Justitieombudsmannen, jo.se
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, tel. 020-415 000, öppen onsdagar kl. 09.00 – 12.00. Helgdagar är rådgivningen stängd och under sommarmånaderna kan andra öppettider förekomma.
Besök
Den förvarstagna har en i princip obegränsad rätt till besök och annan kontakt med personer, samfund, myndigheter och frivilligorganisationer. Undantag kan göras om det finns praktiska hinder eller om det försvårar förvarets verksamhet. Förvarstagna ska inte jämföras med personer som dömt för brott när det kommer till möjligheter till kontakt med omvärlden.
Om det är nödvändigt kan besök övervakas. Ett besök av ett offentligt biträde eller en advokat får övervakas endast om biträdet eller advokaten själv begär det.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- Migrationsverkets personal på förvar.
Besök och visitering
Efter ett besök kan den förvarstagna bli visiterad. Migrationsverket har rätt att utföra kroppsvisitation, det vill säga undersöka kläder och annat som personen bär på sig såsom väskor, paket och andra föremål. För att få göra en kroppsvisitation krävs skälig misstanke om att personen har alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel, narkotika eller något som kan skada någon eller störa ordningen på förvar. Beslut om visitering kan överklagas.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- det offentliga biträdet.
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, telefon 020-415 000, öppen tisdagar och torsdagar mellan kl. 09.30 – 12.00. Helgdagar är rådgivningen stängd och under sommarmånaderna kan andra öppettider förekomma.
Mat och specialkost
Migrationsverket ansvarar för upphandling och val av matleverantör till förvaret. Vid behov ska specialkost serveras. På vissa förvar finns mat, exempelvis kaffe, te och frukt, tillgängligt för de förvarstagna. Det finns även en automat med drycker, godis, chips, tobak och telefonkort som förvarstagna kan köpa.
Möjligheten att ta emot mat från anhöriga eller bekanta som gör besök är begränsad. Flera förvar har en lista över vilka varor som är tillåtna att ta in.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- Migrationsverkets personal på förvar.
Offentligt biträde
En förvarstagen person får vanligtvis ett offentligt biträde förordnat efter tre dygn i förvar. Det är till det offentliga biträdet som den förvarstagna vänder sig om alla juridiska frågor om förvar, såsom beslut om förvar, avskiljande eller placering. Det offentliga biträdet behöver inte vara samma jurist eller advokat som var förordnad för att bistå den förvarstagna under asylprocessen.
Läs mer om offentliga biträden här.
Byte av offentligt biträde
Om den förvarstagna vill byta biträde bör han eller hon vända sig till det offentliga biträdet. Han eller hon kan begära sig entledigad från uppdrag.
I andra hand kan en ansökan om byte av offentligt biträde lämnas till Migrationsverket. För att få byta biträde krävs att den sökande visar att det finns särskilda skäl för byte. Det är svårt att få ett byte godkänt och det är svårare ju längre tid processen pågått. Om Migrationsverket inte tillåter bytet kan beslutet överklagas till migrationsdomstol.
Om det offentliga biträdet är en advokat kan en anmälan om misskötsamhet även göras till Sveriges advokatsamfund. Advokatsamfundet har som uppgift att utöva tillsyn över advokater i Sverige och att advokater iakttar god advokatsed.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- det offentliga biträdet.
- Migrationsverkets personal på förvar.
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, telefon 020-415 000, onsdagar mellan kl. 09.00 – 12.00. Heldagar är rådgivningen stängd och under sommarmånaderna kan andra öppettider förekomma.
Personal
All personal på förvaren, utom vårdpersonalen, är anställd av Migrationsverket och finns tillgänglig dygnet runt. Personalens arbetsuppgifter varierar från att fatta beslut i ärenden till praktiskt arbete. Personalens arbete ska genomsyras av att den enskilde sätts i centrum, får sina behov tillgodosedda, förstår sin situation och anledningen till att hen tagits i förvar.
Myndigheternas bemötande
Om en förvarstagen har synpunkter på bemötandet från Migrationsverkets, Polismyndighetens eller andra myndigheters personal, bör detta tas upp med personalen på förvaret.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
Migrationsverkets personal på förvar eller ansvarig chef på förvaret.
Psykisk ohälsa
Det är vanligt att personer mår dåligt av att vara frihetsberövade. Det förekommer att personer uttrycker tankar om att skada sig själv eller ta sitt eget liv. Om det händer bör personen få råd att vända sig till sjuksköterskan eller terapeut på förvar för att få stöd. I andra hand kan de vända sig till Migrationsverkets personal.
Besökare bör vara transparent med att sådan information kan få till följd att särskilda skyddsmekanismer aktiveras, exempelvis att den förvarstagna skiljs av och sätts under ökad bevakning för personens egen säkerhet.
Om den förvarstagna önskar stöd i samtala med personal på förvaret kan besökare på plats följa med och stötta den förvarstagna i samtalet. Om den förvarstagna inte önskar anförtro sig åt sjuksköterskan på förvaret eller Migrationsverkets personal, måste förvarsbesökaren informera om och hänvisa till Självmordslinjen. Endast om personen inte önskar anförtro sig åt sjuksköterskan eller Migrationsverkets personal, ska besökaren upplysa att de själva kommer att meddela personalen att den förvarstagna ”inte mår bra”. I avslutande samtal efter besöket ska personalen på avdelningen uppmärksammas på att personens tillstånd. Av hänsyn till tystnadslöftet bör inga detaljer nämnas. Syftet är att efterleva Röda Korsets grundprincip humanitet. Vi ska prioritera och måste agera efter rörelsens uppdrag att skydda liv och hälsa.
Vid behov hänvisa den förvarstagna till
- Sjuksköterskan på förvar.
- Migrationsverkets personal på förvar
- Självmordslinjen, ring 90 101, chatta eller skicka mejl.
Sjukvård
På förvaren finns sjukvårdspersonal tillgänglig i viss och varierande omfattning. De är anställda av regionerna (tidigare landsting). Hur ofta sjukvårdspersonal gör besök varierar från förvar till förvar. Sjuksköterskor kan inte skriva ut läkemedel, men kontaktar läkare för ändamålet vid behov. Vid vissa förvar finns läkare och terapeut tillgängliga.
Förvarstagna har rätt till hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, i samma omfattning som asylsökande, det vill säga akut vård och ”vård som inte kan anstå”. Vid akut behov av sjukvård ska SOS Alarm kontaktas via telefonnummer 112. Vård som inte kan anstå innefattar exempelvis mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort, smittskyddsinsatser, hjälp vid funktionsvariationer samt vård för att motverka behov av mer omfattande vård och behandling eller allvarligare sjukdomstillstånd. Bedömningen av behovet av vård ska alltid göras av ansvarig hälso- och sjukvårdspersonal. Det är regionerna som ansvarar för hälso- och sjukvården på förvaren, inte Migrationsverket.
Barn i förvar har rätt till samma vård som barn som är bosatta i Sverige.
Vid synpunkter på vården
Om förvarstagna har synpunkter på vården ska i första hand sjuksköterskan som tjänstgör på förvaret kontaktas på nytt. I andra hand kan förvarstagna hänvisas till Svenska Röda Korsets vårdförmedling.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- Sjuksköterskan på förvar
- Svenska Röda Korsets vårdförmedling, telefon 020-21 10 00, öppen måndagar, tisdagar, onsdagar och torsdagar, klockan 09:30-11:30 eller kontakt via mejl: Papperslos@redcross.se .
Under helgdagar är vårdförmedlingen stängd.
Utsatta grupper
Vissa personer kan vara särskilt utsatta när de befinner sig i förvar. Det betyder att tiden i förvar innebär en särskild risk, till följd av personens grupptillhörighet, tidigare upplevelse eller hälsotillstånd. Det kan rör sig om en minoritet i relation till övriga förvarstagna, till exempel på grund av ålder, genus eller funktionshinder. I vissa fall handlar det om traumatiska minnen av att frihetsberövas, utsättas för tvång och våld, rädsla för myndighetspersoner eller liknande. En del personer lider av fysisk eller psykisk sjukdom. I vissa fall kan personer känna sig ensamma och isolerade, exempelvis om de inte talar samma språk som andra i förvar eller avskiljs från övriga förvarstagna. I vissa fall behöver dessa personer särskilt stöd.
Migrationsverket och förvaren har handlingsplaner och riktlinjer för flera av dessa grupper.
Vid frågor om handlingsplan och riktlinjer hänvisas den förvarstagna till
- Migrationsverkets personal på förvar
Barn och unga
Enligt forskning finns det starka bevis på att förvar har en djupgående och negativ inverkan på barns hälsa och utveckling – även när det gäller korta perioder samt när barn vistas tillsammans med sina familjer. Vård, inte tvång, behöver vara styrande vid åtgärder som rör barn, med hänsyn till deras särskilda sårbarhet. Principerna om minsta möjliga ingrepp och barnets bästa bör styra alla åtgärder som myndigheterna vidtar.
När barn tas i förvar tillsätter Migrationsverket extra personal för att ge stöd till dem och deras familj. Barn får hållas i förvar i 72 timmar, vilket kan förlängas med ytterligare 72 timmar men då krävs synnerliga skäl för förlängning. Samma tidsfrister gäller för barn som för vuxna i Dublinärenden. Barn får aldrig avskiljas eller placeras i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest.
En stor andel av förvarstagna är unga, det vill säga under 25 år. Det är sällan ensamkommande barn sitter i förvar. Däremot förekommer det att unga uppger att de är under 18 år, och har blivit uppskrivna i åldern av Migrationsverket.
Vid frågor om stöd till barn och unga hänvisas den förvarstagna till
- Röda Korsets ungdomsförbund Jourhavande kompis, chatt öppen måndag till fredag kl. 16:00-22:00 och lördag till söndag kl. 14:00-20:00.
- Bris, telelefon 116 111, öppen varje måndag till fredag kl. 09:00-12:00 och 14:00-21:00 och
lördag till söndag kl. 14.00-21.00.
Föräldrar i förvar
Det händer att personer separeras från sina barn när de tas i förvar. I vissa fall väntar hela familjen på att avvisas eller utvisas, men endast en förälder frihetsberövas. Det förekommer att barnen ansökte om uppehållstillstånd separat med den andra vårdnadshavaren. Det händer även att barnen har svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige, men inte föräldern som sitter i förvar.
I önskan att skydda sina barn händer det att personer inte berättar att de är frihetsberövade. Föräldrar ska inte känna skuld och skam gentemot sina barn för att de sitter i förvar. I vissa fall förstår barnen sanningen och lämnas då ensamma att hantera sina känslor och tankar.
Det är möjligt för barn att besöka sin förälder på förvar. I vissa fall, om familjer har lång resväg, kan extra tid för besök efterfrågas från Migrationsverkets personal.
Personer som vill flyttas till ett annat förvar kan vända sig till Migrationsverkets personal och lämna in en ansökan om detta.
Orsaken till separationen innebär att möjligheterna för familjer att återförenas varierar. Personer som saknar uppehållstillstånd kan i vissa fall ansöka om anknytning, eller familjeåterförening, till sitt barn i Sverige. Det förutsätter att barnet har uppehållstillstånd. Föräldern ska tidigare ha bott tillsammans med barnet och ha avsikt att bo ihop i Sverige. Vanligtvis är sökande hänvisad att lämna ansökan om anknytning från hemlandet och får komma tillbaka till Sverige, om uppehållstillstånd beviljas.
Vid frågor om ansökan om anknytning hänvisas den förvarstagna till
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, telefon 020-415 000, onsdagar mellan kl. 09.00 – 12.00. Heldagar är rådgivningen stängd och under sommarmånaderna kan andra öppettider förekomma.
HBTQ
Homo- och transfobi kan förekomma på förvar. En HBTQ-person som känner sig otrygg eller utsätts för hot eller våld i förvar ska informera Migrationsverkets personal. I de fallen ska ett anpassat boende ordnas till den utsatta.
Vid en asylansökan är det viktigt att så tidigt som möjligt berättar om sin situation och risker vid ett återvändande till hemlandet. Om en person i förvar, som är homosexuell, bisexuell eller transperson, inte har uppgett detta under asylprocess, kan Migrationsverket utreda om det finns nya skäl och hinder mot att verkställa utvisningsbeslutet.
Vid frågor om nya skäl relaterat till HBTQ hänvisas den förvarstagna till
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, telefon 020-415 000, öppen onsdagar mellan kl. 09.00 – 12.00. Heldagar är rådgivningen stängd och under sommarmånaderna kan andra öppettider förekomma.
- RFSL/Newcomers, newcomers@rfsl.se
Kvinnor
Majoriteten som tas i förvar är män. Det finns särskilda avdelningar för utsatta grupper. Där placeras bland annat kvinnor under sin tid i förvar. Antalet platser varierar på respektive förvar. På avdelningen finns vanligtvis tillgång till samma aktiviteter som på övriga avdelningar, såsom organiserad sysselsättning, datorer och träningsredskap.
Människohandel
Människohandel är en av världens största brottsliga verksamhet. De vanligaste offren är kvinnor, men även barn och unga är utsatta. Den som utsätts för människohandel kan tvingas tigga, stjäla, langa, bli bortgift, sälja sexuella tjänster eller utnyttjas i hushållsarbete. Det förekommer att offer har utsatts för hot och fått felaktig information som gör att de inte litar på myndigheter.
En person i förvar som har varit utsatt för människohandel ska uppmuntras att vända sig till Migrationsverkets personal för att få stöd att hantera sin situation.
Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan beviljas till personer som överväger eller har beslutat sig för att samarbeta för att en förundersökning eller förhandling i ett brottsmål ska genomföras. Det finns även återvändandeprogram för personer som utsatts för människohandel. Syftet är att personer ska kunna återvända på ett tryggt och säkert sätt.
Migrationsverkets personal får utbildning för att identifiera och ge stöd till förvarstagna som har utsatts för människohandel.
Vid frågor om människohandel hänvisas den förvarstagna till
- Migrationsverkets personal på förvar
Uppdaterad .