På denna sida finns information om de vanligaste saker som förvarstagna tar upp i sina samtal med Svenska Röda Korsets besökare. Varje del har en hänvisning dit förvarstagna kan vända sig för att få mer information, och eventuellt stöd. Syftet är att ge besökarna ett verktyg med grundläggande och lättillgängliga svar på förvarstagna eventuella frågor och funderingar. Informationen riktar sig till Svenska Röda Korsets besökare på förvar.
Frågorna rör asylprocessen, förvar, förvarstagnas rättigheter, Röda Korsets verksamheter med mera. Det är ofta komplicerade ämnen och kräver professionellt stöd och svar. Besökarna behöver inte ha kunskap inom alla dessa områden. Deras huvuduppdrag är att ge psykosocialt stöd, genom samtal och aktiviteter. Däremot ska besökare kunna hänvisa förvarstagna till andra som kan ge information, såsom Migrationsverkets personal, den förvarstagnes offentliga biträde, Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning eller dylikt.
Som rödakorsare är det viktigt att lyssna på den vi möter. Det enskilda behovet ska styra det stöd vi ger. Genom att hänvisa till andra som har efterfrågad kunskap kan vi bidra till att enskilda får verktyg att hantera sin egen situation, även när besökarna har avslutat sitt besök. Ett av Svenska Röda Korsets mål är att stärka människors egenmakt så att de kan fatta egna informerade och välgrundade beslut.
Det är viktigt för Röda Korsets och besökarnas förtroende att förvarstagna hänvisas till säkra källor, det vill säga till aktörer som lämnar korrekt information.
Svenska Röda Korsets besökare på förvar hänvisar vanligtvis till:
- Migrationsverkets personal
- Sjuksköterskan på förvaret
- Den enskildes offentliga biträde
- Annan advokat/jurist/ombud som den förvarstagne haft kontakt med
- Röda Korsets migrationsrådgivning
- Röda Korsets vårdförmedling
Migrationsverkets personal
Det finns flera olika roller bland Migrationsverkets personal på förvar. Personalen på förvaret har ett krav på service till den enskilde förvarstagen enligt förvaltningslagen. Förvarshandledare säkerställer att förvarstagna finns tillgängliga för utredning eller återvändande samt för att upprätthålla en god säkerhet i låst miljö. De ska ge service och stöd till förvarstagna och motivera till ett frivilligt återvändande. Migrationshandläggare handlägger, utreder och driver ärenden mot beslut samt informerar, vägleder och ger service till förvarstagna. Teamledare leder och planerar arbetet för team av förvarshandledare och migrationshandläggare samt övrig verksamhet. I uppdraget ingår att stötta medarbetarna för att dessa ska nå uppsatta mål. OS-handläggaren ansvarar för och planerar aktiviteter och organiserad sysselsättning för förvarstagna. Vanligtvis är OS-handläggarna kontaktpersoner till besökande organisationer och medverkar vid Migrationsverkets introduktion, fortbildningar och träffar med besökare.
Sjuksköterskan på förvar
På varje förvar finns en eller flera sjuksköterskor som jobbar inom regioner och är anställda på den vårdcentral som ligger närmast respektive förvar. Förvarstagna besöker sjuksköterskan i förvarets lokaler. En tid kan bokas genom att en lapp lämnas i sjuksköterskans brevlåda, en brevlåda som enbart hanteras av vårdpersonalen. På förvaren finns det tillgång till hälso- och sjukvård. Förvarstagna har även rätt till samt tandvård i samma omfattning som för asylsökande. Det är regionerna som ansvarar för hälso- och sjukvården på förvaren, inte Migrationsverket eller Migrationsverkets anställda.
Offentliga biträdet
När en person tas i förvar har de rätt till ett offentligt biträde. De förordnas senast efter 3 dagar i förvar. Det offentliga biträdet representerar dem i frågan om frihetsberövande som förvarstagandet innebär. I ärenden om verkställighet av avvisningsbeslut eller utvisningsbeslut har personer rätt till offentligt biträde efter tre dagar i förvar. Rätten till offentligt biträde gäller även i ärenden enligt Dublinförordningen. Barn som saknar vårdnadshavare i Sverige har rätt till offentligt biträde omedelbart. Det offentliga biträdet är inte utsett för att företräda den förvarstagna i frågor relaterat till uppehållstillstånd utan är i dessa fall endast förordnad för att bistå i förvarsärendet. Ett offentligt biträde är en advokat, biträdande jurist på advokatbyrå eller annan person som anses lämplig för uppdraget att företräda den förvarstagna. Den förvarstagna kan lämna önskemål om vem som ska utses som offentligt biträde. Personen som den förvarstagne önskar ska utses om det inte finns särskilda skäl emot det. Det offentliga biträdet utses, eller förordnas, av Migrationsverket eller domstol.
Advokat/jurist/ombud
I vissa fall har förvarstagna kontakt med en egen, privat advokat/jurist eller ett ombud som företräder dem i andra frågor än förvar. Det kan gälla asyl, anknytning eller arbetstillstånd. Vanligtvis bekostas advokaten eller juristen i dessa fall av den förvarstagne själv detta då det offentliga biträde som representerade den förvarstagne under asylprocessen har avslutat sitt uppdrag när beslut fattas om förvar. Ett ombud kan även vara en person som inte är jurist eller advokat, exempelvis en närstående, som fått fullmakt för att företräda den förvarstagne.
Röda Korsets migrationsrådgivning
Som ett komplement till myndigheter erbjuder Svenska Röda Korsets migrationsrådgivare och jurister migrationsrådgivning i form av neutral information kring asyl, återvändande, förvar och familjeåterförening, om vilka regler som gäller enligt svensk och internationell lagstiftning, hur ansökningsprocessen går till, möjliga alternativ efter avslutad asyl- eller familjeåterföreningsprocess och stöd för att söka efter saknade familjemedlemmar.
Röda Korsets Vårdförmedling
Svenska Röda Korset har anställda sjuksköterskor som hjälper till med hänvisning till och kontakter med den ordinarie sjukvården i syfte att asylsökande och migranter ska få den vård de har rätt till. Även personer i förvar kan kontakta Röda Korsets vårdförmedling om de har frågor om vården som ges i förvar.
Asyl och förvar
Asylprocessen
Ansökan
Ansökan om asyl görs hos Migrationsverket. Om Sverige ansvarar för asylprövningen får den asylsökande förklara varför han eller hon behöver skydd i Sverige. Den asylsökande får hjälp av tolk och offentligt biträde.
Asylutredning
När en person ansöker om asyl startas en utredning där den asylsökande tillsammans med sitt offentliga biträde ska ta fram fakta och material som talar för rätt till asyl.
Beslut
- Om den asylsökande anses behöva skydd, beviljas han eller hon uppehållstillstånd i Sverige.
- Om den asylsökande anses sakna skyddsbehov ska personen utvisas. Beslutet kan överklagas till en migrationsdomstol.
- Om migrationsdomstolen avslår överklagandet kan den asylsökande överklaga till Migrationsöverdomstolen, men där beviljas bara prövningstillstånd om domstolen anser att det begåtts grova processuella fel eller om målet innehåller en oklar juridisk fråga som domstolen anser att den bör ta upp för att ge vägledning kring. Om Migrationsöverdomstolen inte beviljar prövningstillstånd gäller det som migrationsdomstolen slog fast i sin dom.
Avslag
Den som fått avslag på sin asylansökan ska lämna Sverige. Görs det inte frivilligt inom tidsfristen för frivillig avresa och om personen inte samarbetar med Migrationsverket kring ett återvändande riskerar personen att sättas i förvar. Om tvång anses nödvändigt är det Polismyndigheten som verkställer Migrationsverkets beslut. Om en person inte samarbetat kring återvändande kan Migrationsverket överlämna verkställigheten av utvisningsbeslutet till Polismyndigheten. Även Polismyndigheten kan fatta beslut om förvar.
Migrationsverkets personal på förvar har en serviceskyldighet mot personer i förvar. Om någon vill ta del av sina beslut om asyl kan de vända sig till Migrationsverkets personal.
Vid frågor om asyl hänvisas den förvarstagna till:
- Migrationsverkets personal på förvar.
- Det offentliga biträdet, under tidigare asylprocess.
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, tel. 020-415 000, öppen tisdag, onsdag och torsdag mellan kl. 09.30 – 12.00. Helgdagar är rådgivningen stängd och under sommarmånaderna förkommer andra öppettider.
Asylskäl som inte prövats
Om det framkommer nya omständigheter, exempelvis skyddsskäl som inte prövats, efter beslut om avvisning eller utvisning kan Migrationsverket utreda om det finns hinder mot att verkställa utvisningsbeslutet och bevilja ett uppehållstillstånd eller ny prövning på grund av verkställighetshinder.
Migrationsverket tillämpar Utlänningslagen som ställer mycket höga krav när det gäller vad som betraktas som verkställighetshinder – det är ett så kallat extraordinärt förfarande när ny prövning beviljas på grund av verkställighetshinder. Det går att ansöka om verkställighetshinder flera gånger men bara med hänvisning till helt nya skäl.
Det offentliga biträdet som har förordnats för att bistå i förvarsärendet är inte utsett för att företräda den förvarstagna i frågor relaterat till uppehållstillstånd. I undantagsfall hjälper offentliga biträden till att ansöka om verkställighetshinder, men ersätts inte för arbetet.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- Det offentliga biträdet.
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, tel. 020-415 000, öppen tisdagar, onsdagar och torsdagar mellan kl. 09.30 – 12.00. Helgdagar är rådgivningen stängd och under sommarmånaderna förkommer andra öppettider.
Förvar: Grunder
Ansvar och överklagan
Migrationsverket beslutar om förvarstagande och ansvarar för förvarsverksamheten. I vissa fall tar Polismyndigheten beslut om förvar. Beslut om förvar kan överklagas till migrationsdomstol och därefter till Migrationsöverdomstolen (se ovan om kravet på prövningstillstånd m.m.). De flesta beslut inom förvar kan överklagas.
Grunder
Bestämmelser om grunderna för förvar finns i Utlänningslagen kapitel 10.
En person över 18 år får tas i förvar om
- hans eller hennes identitet är oklar och dennes rätt att vistas i Sverige inte går att bedöma (ID-förvar),
- det krävs för att kunna utreda personens rätt att stanna i Sverige (utredningsförvar),
- det är troligt att personen kommer avvisas eller utvisas (verkställighetsförvar typ 1), eller
- personen snart ska avvisas eller utvisas och det finns risk att personen håller sig undan (verkställighetsförvar typ 2).
Ett barn får bara tas i förvar om
- det är troligt att barnet kommer avvisas omedelbart,
- det är fråga om att förbereda en avvisning i andra fall än ovan eller en utvisning och
- det finns en stor risk att barnet annars håller sig undan samt att uppsikt inte anses tillräckligt.
Ett barn får inte skiljas från båda sina vårdnadshavare genom att barnet eller vårdnadshavaren tas i förvar. Ett barn som inte har någon vårdnadshavare i Sverige får bara tas i förvar om det finns synnerliga skäl.
Tidsfrist
Det finns olika tidsfrister för de olika grunderna, det vill säga hur länge beslutet gäller. För barn gäller särskilda tider. Finns det inte längre grund för att hålla någon i förvar ska beslutet upphävas.
Vid frågor kring grunder för förvar hänvisas den förvarstagna till
- Migrationsverkets personal på förvar.
- det offentliga biträdet.
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, tel. 020-415 000, öppen tisdag, onsdag och torsdag mellan kl. 09.30 – 12.00. Helgdagar är rådgivningen stängd och under sommarmånaderna kan andra öppettider förekomma.
Alternativ till förvar
Uppsikt
Istället för förvar ska Migrationsverket eller Polismyndigheten besluta att en person ska ställas under uppsikt om det kan anses tillräckligt. Uppsikt är en mindre ingripande åtgärd och ska därför användas i första hand. Uppsikt innebär att personen regelbundet ska anmäla sig hos Polismyndigheten eller Migrationsverket. Vanligtvis ska personen genomföra besök för att anmäla sig hos den av dessa myndigheter som fattat beslutet en viss tid någon eller några gånger i veckan. Ett beslut om uppsikt tas på samma grunder som ett förvarsbeslut, vilket betyder att för att det ska finnas grund för uppsikt måste det finnas grund för förvar. Ett hinder för att ställas under uppsikt kan vara att personen saknar fast adress eller tidigare hållit sig undan av- eller utvisning.
Den förvarstagne har ett offentligt biträde som kan besvara frågor kring uppsikt. Det offentliga biträdet kan överklaga förvarsbeslutet och begära att personen ska tas ur förvar alternativt att personen, istället för att hållas i förvar, ska ställas under uppsikt istället.
Ett beslut om uppsikt ska omprövas inom sex månader. Finns det inte längre grund för beslutet ska det upphävas.
Vid frågor om uppsikt hänvisas den förvarstagna till
- Migrationsverkets personal på förvar.
- det offentliga biträdet.
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, tel. 020-415 000, öppen tisdag, onsdag och torsdag mellan kl. 09.30 – 12.00. Under helgdagar är rådgivningen stängd och under sommarmånaderna kan andra öppettider förekomma.
Avskiljande och placering
Avskiljande
Om den förvarstagne utgör en risk för sig själv eller andra, kan personen avskiljas från de andra på förvaret. Det innebär att personen är inlåst i ett rum separat från övriga förvarstagna och under tillsyn av personal. Avskiljandet ska omprövas var tredje dag.
Barn får aldrig avskiljas.
Placering
Migrationsverket kan bestämma att den förvarstagne ska placeras på kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest om den förvarstagne
- ska utvisas på grund av brott,
- utgör en risk för sig själv eller andra och inte kan avskiljas inom förvarets lokaler, eller
- på grund av praktiska (transporttekniska) skäl måste förvaras någonstans en kort tid innan utvisning, dock längst i tre dygn, eller
- det annars finns synnerliga skäl.
Den förvarstagne ska ges möjlighet till kontakt med personer utanför och ha samma lättnader och förmåner som vanliga förvarstagna. Tillgången till besök, kontakt med andra och andra förmåner är generellt mer begränsad på exempelvis häkten än förvar.
Barn får aldrig placeras på kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest.
Vid frågor avskiljande och placering hänvisas den förvarstagna till
- Migrationsverkets personal på förvar.
- det offentliga biträdet.
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, tel. 020-415 000, öppen tisdagar, onsdagar och torsdagar mellan kl. 09.30 – 12.00. Helgdagar är rådgivningen stängd och under sommarmånaderna kan andra öppettider förekomma.
Återvändande
Efter avslag på ansökan om asyl och inför återvändande till hemlandet kan stöd ges av Migrationsverket. Stödet är begränsat till vissa länder. Ansökan ska lämnas i anslutning till att personen har fått beslut om avslag på din asylansökan. Den lämna till Migrationsverket.
Kontantstöd, så kallat återetableringsstöd, betalas ut till personer som ska återvända till ett land där förutsättningarna för återetablering är begränsad på grund av säkerhetsläget. Det finns även andra stödinsatser till personer som behöver hjälp med att komma in på arbetsmarknaden eller behöver juridisk rådgivning.
Aktuell information finns på Migrationsverkets hemsida eller kan ges av Migrationsverkets personal på förvar.
- Migrationsverkets personal på förvar.
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, tel. 020-415 000, öppen tisdagar, onsdagar och torsdagar mellan kl. 09.30 – 12.00. Heldagar är rådgivningen stängd och under sommarmånaderna kan andra öppettider förekomma.
Rättigheter i förvar
Anmälan av brott
Om en person i förvar anser sig ha blivit utsatt för ett brott, såsom misshandel, stöld eller liknande, bör det tas upp med personal vid Migrationsverket. Om den misstänka gärningsmannen tillhör Migrationsverkets personal ska ansvarig chef informeras. Anmälan kan göras till Polismyndigheten, antingen via myndighetens hemsida eller via telefon. För att anmäla händelser som skadegörelse, våldsbrott, sexualbrott, hot och andra bedrägeribrott än kontokortsbedrägeri samt anmäla stöld eller förlust av pass och nationellt id-kort behöver personen ringa till eller besöka Polismyndigheten. Om det är en myndighet som har begått brottet kan anmälan även lämnas till Justitieombudsmannen.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- Migrationsverkets personal på förvar, eller ansvarig chef.
- Polismyndigheten, tel. 114 14 eller polisen.se
- Justitieombudsmannen, jo.se
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, tel. 020-415 000, öppen tisdagar, onsdagar och torsdagar mellan kl. 09.30 – 12.00. Helgdagar är rådgivningen stängd och under sommarmånaderna kan andra öppettider förekomma.
Besök
Den förvarstagne har en i princip obegränsad rätt till besök och annan kontakt med personer, samfund, myndigheter och frivilligorganisationer. Undantag kan göras om det finns praktiska hinder eller om det försvårar förvarets verksamhet. Förvarstagna ska inte jämföras med personer som dömt för brott när det kommer till möjligheter till kontakt med omvärlden.
Om det är nödvändigt kan besök övervakas. Ett besök av ett offentligt biträde eller en advokat får övervakas endast om biträdet eller advokaten själv begär det.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- Migrationsverkets personal på förvar.
Besök och visitering
Efter ett besök kan den förvarstagne bli visiterad. Migrationsverket har rätt att utföra kroppsvisitation, det vill säga undersöka kläder och annat som personen bär på sig såsom väskor, paket och andra föremål. För att få göra en kroppsvisitation krävs skälig misstanke om att personen har alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel, narkotika eller något som kan skada någon eller störa ordningen på förvar. Beslut om visitering kan överklagas.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- det offentliga biträdet.
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, tel. 020-415 000, öppen tisdagar, onsdagar och torsdagar mellan kl. 09.30 – 12.00. Helgdagar är rådgivningen stängd och under sommarmånaderna kan andra öppettider förekomma.
Mat och specialkost
Migrationsverket ansvarar för upphandling och val av matleverantör till förvaret. Vid behov ska specialkost serveras. På vissa förvar finns mat, exempelvis kaffe, te och frukt, tillgängligt för de förvarstagna. Det finns även en automat med drycker, godis, chips, tobak och telefonkort som förvarstagna kan köpa.
Möjligheten att ta emot mat från anhöriga eller bekanta som gör besök är begränsad. Flera förvar har en lista över vilka varor som är tillåtna att ta in.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- Migrationsverkets personal på förvar.
Offentligt biträde
En förvarstagen person får vanligtvis ett offentligt biträde förordnat efter tre dygn i förvar. Det är till det offentliga biträdet som den förvarstagne vänder sig om alla juridiska frågor om förvar, såsom beslut om förvar, avskiljande eller placering. Det offentliga biträdet behöver inte vara samma jurist eller advokat som var förordnad för att bistå den förvarstagne under asylprocessen.
Byte av offentligt biträde
Om den förvarstagne vill byta biträde bör han eller hon vända sig till det offentliga biträdet. Han eller hon kan begära sig entledigad från uppdrag.
I andra hand kan en ansökan om byte av offentligt biträde lämnas till Migrationsverket. För att få byta biträde krävs att den sökande visar att det finns särskilda skäl för byte. Det är svårt att få ett byte godkänt och det är svårare ju längre tid processen pågått. Om Migrationsverket inte tillåter bytet kan beslutet överklagas till migrationsdomstol.
Om det offentliga biträdet är en advokat kan en anmälan om misskötsamhet även göras till Sveriges advokatsamfund. Advokatsamfundet har som uppgift att utöva tillsyn över advokater i Sverige och att advokater iakttar god advokatsed.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- det offentliga biträdet.
- Migrationsverkets personal på förvar.
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, tel. 020-415 000, öppen tisdagar, onsdagar och torsdagar mellan kl. 09.30 – 12.00. Heldagar är rådgivningen stängd och under sommarmånaderna kan andra öppettider förekomma.
Personal
All personal på förvaren, utom vårdpersonalen, är anställd av Migrationsverket och finns tillgänglig dygnet runt. Personalens arbetsuppgifter varierar från att fatta beslut i ärenden till praktiskt arbete. Personalens arbete ska genomsyras av att den enskilde sätts i centrum, får sina behov tillgodosedda, förstår sin situation och anledningen till att hen tagits i förvar.
Myndigheternas bemötande
Om en förvarstagen har synpunkter på bemötandet från Migrationsverkets, Polismyndighetens eller andra myndigheters personal, bör detta tas upp med personalen på förvaret. Migrationsverket har även en bemötandeombudsman dit förvarstagna kan vända sig. Bemötandeombudsmannen tar emot frågor som rör myndighetens personal och deras bemötande.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- Migrationsverkets personal på förvar eller ansvarig chef på förvaret.
- Migrationsverkets bemötandeombudsman som kan kontaktas via e-post, se https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Var-organisation/Bemotandeombudsmannen.html
Psykisk ohälsa
Det är vanligt att personer mår dåligt av att vara frihetsberövade. Det förekommer att personer uttrycker tankar om att skada sig själv eller ta sitt eget liv. Om det händer bör personen få råd att vända sig till sjuksköterskan eller terapeut på förvar för att få stöd. I andra hand kan de vända sig till Migrationsverkets personal.
Besökare bör vara transparent med att sådan information kan få till följd att särskilda skyddsmekanismer aktiveras, exempelvis att den förvarstagne skiljs av och sätts under ökad bevakning för personens egen säkerhet.
Om den förvarstagne önskar stöd i samtala med personal på förvaret kan besökare på plats följa med och stötta den förvarstagna i samtalet. Om den förvarstagne inte önskar anförtro sig åt sjuksköterskan på förvaret eller Migrationsverkets personal, måste förvarsbesökaren informera om och hänvisa till Självmordslinjen. Endast om personen inte önskar anförtro sig åt sjuksköterskan eller Migrationsverkets personal, ska besökaren upplysa att de själva kommer att meddela personalen att den förvarstagna ”inte mår bra”. I avslutande samtal efter besöket ska personalen på avdelningen uppmärksammas på att personens tillstånd. Av hänsyn till tystnadslöftet bör inga detaljer nämnas. Syftet är att efterleva Röda Korsets grundprincip humanitet. Vi ska prioritera och måste agera efter rörelsens uppdrag att skydda liv och hälsa.
Vid behov hänvisa den förvarstagna till
- Sjuksköterskan på förvar.
- Migrationsverkets personal på förvar
- Självmordslinjen, ring 90 101 eller chatta och e-posta via https://mind.se/
Sjukvård
På förvaren finns sjukvårdspersonal tillgänglig i viss och varierande omfattning. De är anställda av regionerna (tidigare landsting). Hur ofta sjukvårdspersonal gör besök varierar från förvar till förvar. Sjuksköterskor kan inte skriva ut läkemedel, men kontaktar läkare för ändamålet vid behov. Vid vissa förvar finns läkare och terapeut tillgängliga.
Förvarstagna har rätt till hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, i samma omfattning som asylsökande, det vill säga akut vård och ”vård som inte kan anstå”. Vid akut behov av sjukvård ska SOS Alarm kontaktas via telefonnummer 112. Vård som inte kan anstå innefattar exempelvis mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort, smittskyddsinsatser, hjälp vid funktionsvariationer samt vård för att motverka behov av mer omfattande vård och behandling eller allvarligare sjukdomstillstånd. Bedömningen av behovet av vård ska alltid göras av ansvarig hälso- och sjukvårdspersonal. Det är regionerna som ansvarar för hälso- och sjukvården på förvaren, inte Migrationsverket.
Barn i förvar har rätt till samma vård som barn som är bosatta i Sverige.
Vid synpunkter på vården
Om förvarstagna har synpunkter på vården ska i första hand sjuksköterskan som tjänstgör på förvaret kontaktas på nytt. I andra hand kan förvarstagna hänvisas till Svenska Röda Korsets vårdförmedling.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- Sjuksköterskan på förvar
- Svenska Röda Korsets vårdförmedling, tel. 020-21 10 00, öppen måndagar, tisdagar, onsdagar och torsdagar, klockan 09:30-11:30 eller kontakt via e-post: Papperslos@redcross.se . Under helgdagar är vårdförmedlingen stängd.
Utsatta grupper
Vissa personer kan vara särskilt utsatta när de befinner sig i förvar. Det betyder att tiden i förvar innebär en särskild risk, till följd av personens grupptillhörighet, tidigare upplevelse eller hälsotillstånd. Det kan rör sig om en minoritet i relation till övriga förvarstagna, till exempel på grund av ålder, genus eller funktionshinder. I vissa fall handlar det om traumatiska minnen av att frihetsberövas, utsättas för tvång och våld, rädsla för myndighetspersoner eller liknande. En del personer lider av fysisk eller psykisk sjukdom. I vissa fall kan personer känna sig ensamma och isolerade, exempelvis om de inte talar samma språk som andra i förvar eller avskiljs från övriga förvarstagna. I vissa fall behöver dessa personer särskilt stöd.
Migrationsverket och förvaren har handlingsplaner och riktlinjer för flera av dessa grupper.
Vid frågor om handlingsplan och riktlinjer hänvisas den förvarstagna till
- Migrationsverkets personal på förvar
Barn och unga
Enligt forskning finns det starka bevis på att förvar har en djupgående och negativ inverkan på barns hälsa och utveckling – även när det gäller korta perioder samt när barn vistas tillsammans med sina familjer. Vård, inte tvång, behöver vara styrande vid åtgärder som rör barn, med hänsyn till deras särskilda sårbarhet. Principerna om minsta möjliga ingrepp och barnets bästa bör styra alla åtgärder som myndigheterna vidtar.
När barn tas i förvar tillsätter Migrationsverket extra personal för att ge stöd till dem och deras familj. Barn får hållas i förvar i 72 timmar, vilket kan förlängas med ytterligare 72 timmar men då krävs synnerliga skäl för förlängning. Samma tidsfrister gäller för barn som för vuxna i Dublinärenden. Barn får aldrig avskiljas eller placeras i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest.
En stor andel av förvarstagna är unga, det vill säga under 25 år. Det är sällan ensamkommande barn sitter i förvar. Däremot förekommer det att unga uppger att de är under 18 år, och har blivit uppskrivna i åldern av Migrationsverket.
Vid frågor om stöd till barn och unga hänvisas den förvarstagna till
- Röda Korsets ungdomsförbund Jourhavande kompis, chatt. https://rkuf.se/vad-vi-gor/jourhavande-kompis/ öppen måndag till fredag kl. 16:00-22:00 och lördag till söndag kl. 14:00-20:00.
- Bris, tel. 116 111, öppen varje måndag till fredag kl. 09:00-12:00 och 14:00-21:00 och lördag till söndag kl. 14.00-21.00.
Föräldrar i förvar
Det händer att personer separeras från sina barn när de tas i förvar. I vissa fall väntar hela familjen på att avvisas eller utvisas, men endast en förälder frihetsberövas. Det förekommer att barnen ansökte om uppehållstillstånd separat med den andra vårdnadshavaren. Det händer även att barnen har svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige, men inte föräldern som sitter i förvar.
I önskan att skydda sina barn händer det att personer inte berättar att de är frihetsberövade. Föräldrar ska inte känna skuld och skam gentemot sina barn för att de sitter i förvar. I vissa fall förstår barnen sanningen och lämnas då ensamma att hantera sina känslor och tankar.
Det är möjligt för barn att besöka sin förälder på förvar. I vissa fall, om familjer har lång resväg, kan extra tid för besök efterfrågas från Migrationsverkets personal.
Orsaken till separationen innebär att möjligheterna att återförenas varierar. Personer som saknar uppehållstillstånd ansöka om anknytning, eller familjeåterförening, till sina barn i Sverige. Det förutsätter att barnen har uppehållstillstånd. Vid ansökan krävs styrkt identitet. Vanligtvis är sökande hänvisad att lämna ansökan om anknytning från hemlandet och får komma tillbaka till Sverige, om den beviljas.
Vid frågor om ansökan om anknytning hänvisas den förvarstagna till
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, tel. 020-415 000, öppen tisdagar, onsdagar och torsdagar mellan kl. 09.30 – 12.00. Heldagar är rådgivningen stängd och under sommarmånaderna kan andra öppettider förekomma.
HBTQ
Homo- och transfobi kan förekomma på förvar. En HBTQ-person som känner sig otrygg eller utsätts för hot eller våld i förvar ska informera Migrationsverkets personal. I de fallen ska ett anpassat boende ordnas till den utsatta.
Vid en asylansökan är det viktigt att så tidigt som möjligt berättar om sin situation och risker vid ett återvändande till hemlandet. Om en person i förvar, som är homosexuell, bisexuell eller transperson, inte har uppgett detta under asylprocess, kan Migrationsverket utreda om det finns nya skäl och hinder mot att verkställa utvisningsbeslutet.
Vid frågor om nya skäl relaterat till HBTQ hänvisas den förvarstagna till
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, tel. 020-415 000, öppen tisdagar, onsdagar och torsdagar mellan kl. 09.30 – 12.00. Heldagar är rådgivningen stängd och under sommarmånaderna kan andra öppettider förekomma.
- RFSL/Newcomers, tel. 073-509 17 27 eller e-post. newcomers@rfsl.se
Kvinnor
Majoriteten som tas i förvar är män. Det finns särskilda avdelningar för utsatta grupper. Där placeras bland annat kvinnor under sin tid i förvar. Antalet platser varierar på respektive förvar. På avdelningen finns vanligtvis tillgång till samma aktiviteter som på övriga avdelningar, såsom organiserad sysselsättning, datorer och träningsredskap.
Människohandel
Människohandel är en av världens största brottsliga verksamhet. De vanligaste offren är kvinnor, men även barn och unga är utsatta. Den som utsätts för människohandel kan tvingas tigga, stjäla, langa, bli bortgift, sälja sexuella tjänster eller utnyttjas i hushållsarbete. Det förekommer att offer har utsatts för hot och fått felaktig information som gör att de inte litar på myndigheter.
En person i förvar som har varit utsatt för människohandel ska uppmuntras att vända sig till Migrationsverkets personal för att få stöd att hantera sin situation.
Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan beviljas till personer som överväger eller har beslutat sig för att samarbeta för att en förundersökning eller förhandling i ett brottsmål ska genomföras. Det finns även återvändandeprogram för personer som utsatts för människohandel. Syftet är att personer ska kunna återvända på ett tryggt och säkert sätt.
Migrationsverkets personal får utbildning för att identifiera och ge stöd till förvarstagna som har utsatts för människohandel.
Vid frågor om människohandel hänvisas den förvarstagna till
- Migrationsverkets personal på förvar
Svenska Röda Korsets verksamheter
Asylrådgivning
Svenska Röda Korset har möjlighet att ge juridisk rådgivning i enskilda asylärenden. Svenska Röda Korsets migrationsrättsjurister kan i vissa fall driva ärenden och agera ombud för asylsökande. Vilka ärenden som drivs beror på en rad överväganden. Det har stor betydelse om Svenska Röda Korset, genom att driva ärendet, kan bidra till att förändra gällande praxis och lagstiftning i en riktning som förbättrar möjligheterna för asylsökande att få skydd.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, tel. 020-415 000, öppen tisdagar, onsdagar och torsdagar mellan kl. 09.30 – 12.00. Helgdagar är rådgivningen stängd och under sommarmånaderna kan andra öppettider förekomma.
Behandlingscenter för krigsskadade och torterade
På Svenska Röda Korsets behandlingscenter arbetar team med psykologer och psykoterapeuter, fysioterapeut (sjukgymnast) och kuratorer med patienter som tidigare har utsatts för tortyr eller lider av andra krigsskador. Teamen har bred kompetens inom olika metoder och behandlar patienter utifrån ett helhetsperspektiv, där psykologiska, fysiska och sociala aspekter vägs samman. Svenska Röda Korset har behandlingscenter i Göteborg, Malmö, Skellefteå, Skövde, Stockholm och Uppsala.
Om tidigare patienter hamnar i förvar bör de kontakta behandlingscentret och meddela detta, via telefon eller mail. I vissa fall har de möjlighet att hålla enstaka samtal för att avsluta tidigare behandling.
Vid frågor om hänvisas den förvarstagna till
- Svenska Röda Korsets växel, tel. 08-452 46 000, öppet vardagar mellan kl. 08.30 – 16.00. Därifrån kan samtalet kopplas vidare till respektive behandlingscenter. Ytterligare information finns på hemsidan: rodakorset.se
Efterforskning
Om den förvarstagne förlorat kontakten med sina anhöriga i samband med krig, konflikt, katastrof eller migration, kan han eller hon vända sig till Röda Korset för att få hjälp med efterforskning.
Den förvarstagne kan få hjälp med att göra en efterforskning om
- han eller hon är nära släkt med den som eftersöks,
- den som eftersöks inte kan antas befinna sig i Sverige, och
- den förvarstagne och den som eftersöks förlorade kontakten i samband med krig, väpnad konflikt eller naturkatastrof.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, tel. 020-415 000, öppen tisdagar, onsdagar och torsdagar mellan kl. 09.30 – 12.00. På helgdagar är rådgivningen stängd. Under sommarmånaderna kan andra öppettider förekomma.
Familjeåterförening
Under vissa förutsättningar kan familjer få möjlighet att återförenas med varandra här i Sverige.
Vad kan Svenska Röda Korset göra?
- Informera om familjeåterförening och reglerna om uppehållstillstånd.
- Ge kostnadsfri juridisk rådgivning.
- I vissa fall erbjuda ekonomiskt resestöd till familjemedlemmar som beviljats uppehållstillstånd.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, tel. 020-415 000, öppen tisdagar, onsdagar och torsdagar mellan kl. 09.30 – 12.00. På helgdagar är rådgivningen stängd. Under sommarmånaderna kan andra öppettider förekomma.
Intyg om fångenskap
Krigsfångar, politiska fångar eller andra fångar som Internationella rödakorskommittén (ICRC) har besökt och registrerat under sin fångenskap, har möjlighet att få ett intyg som bekräftar detta. Intyget, utfärdat av ICRC, består av uppgifter om fångens identitet, när personen blev fängslad, var fången hölls och datum för frigivning. ICRC kan enbart intyga den information som de själva har inhämtat.
Ett intyg utfärdat av ICRC skall överlämnas personligen till sökanden som ska skriva under ett mottagningsbevis.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, tel. 020-415 000, öppen tisdagar, onsdagar och torsdagar mellan kl. 09.30 – 12.00. På helgdagar är rådgivningen stängd. Under sommarmånaderna kan andra öppettider förekomma.
Kläder
Om en person i förvar har behov av kläder ska Migrationsverkets personal uppmärksammas på detta. Vid behov ka de förse förvarstagna med t-shirt, byxor och underkläder. Det finns även möjlighet att låna plagg.
Svenska Röda Korset har viss möjlighet att bistå med kläder till enskilda personer i en utsatt situation. Vid behov kan besöksgruppen kontakta närmaste Röda Korsets second hand-butik. Mötesplats Kupan.
Kläder och andra saker ska alltid förmedlas till de förvarstagna via Migrationsverkets personal.
Psykosocialt stöd
Flera frivilligorganisationer erbjuder psykosocialt stöd åt förvarstagna. Det sker främst i samband med besök på förvar. I vissa fall finns ytterligare behov av samtal efter ett sådant besök. Om en förvarstagen känner sig ledsen, rädd, orolig, eller ensam är det möjligt att hänvisa till andra aktörer som kan bistå med stöd, såsom telefonjourer.
Vid frågor om psykosocialt stöd hänvisas den förvarstagna till
- Jourhavande medmänniska, tel. 08-702 16 80, öppet kl. 21:00-06:00 eller chatt. jourhavande-medmanniska.se/chatt/
- Jourhavande präst, tel. 112 – fråga efter jourhavande präst, öppet kl. 17:00-08:00 eller chatt. svenskakyrkan.se/jourhavandeprast/chatta, öppet kl. 18:00-24:00.
Vårdförmedling
På Svenska Röda Korset arbetar sjuksköterskor som ger vård och stöd till papperslösa personer och andra migranter som riskerar att falla utanför samhällets skyddsnät bland annat genom en nationell rådgivningstelefon dit personer kan ringa när de har frågor. Svenska Röda Korset hjälper till med hänvisning och kontakt in i den ordinarie sjukvården för att asylsökande och papperslösa ska få den vård de har rätt till.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- Svenska Röda Korsets vårdförmedling, tel. 020-21 10 00, öppen måndagar, tisdagar, onsdagar och torsdagar, klockan 09:30-11:30 eller kontakt via e-posta: Papperslos@redcross.se . Under helgdagar är vårdförmedlingen stängd.
Återvändande
Svenska Röda Korset arbetar för att på bästa sätt kunna bistå de som själv önskar stöd för att förbereda och planera sitt återvändande efter avslag på asylansökan. Syftet är att asylsökande som av- och utvisas ska ha möjlighet att återvända under säkra och värdiga former.
Arbetet avser att underlätta återvändandet för den enskilde personen genom stöd, information och vägledning i Sverige. Om personen riskerar att hamna i en humanitärt utsatt situation i hemlandet, försöker vi bistå med information och kontakter i andra länder, främst genom rödakors- och rödahalvmåneföreningar i aktuella länder.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, tel. 020-415 000, öppen tisdagar, onsdagar och torsdagar mellan kl. 09.30 – 12.00. På helgdagar är rådgivningen stängd. Under sommarmånaderna kan andra öppettider förekomma.
Övrigt
Arbetstillstånd
Personer i förvar kan ha arbetat eller fått löfte om anställning i Sverige. Asylsökande har möjlighet att ”byta spår” och ansöka om arbetstillstånd inom två veckor efter avslag. Det ställs bland annat krav på styrkt identitet, villkoren och längden på anställningen, storleken på inkomsten och så vidare. Personer i förvar är vanligtvis hänvisade att lämna ansökan om arbetstillstånd från hemlandet och får komma tillbaka till Sverige, om den beviljas.
Ekonomiskt stöd
Om en person under sin tid på förvaret saknar egna tillgångar har han eller hon rätt till en dagersättning, så kallat LMA eller lagen om mottagande av asylsökande, och i vissa fall särskilt bidrag. En förutsättning är att den förvarstagne informerar om sin ekonomiska situation. I vissa fall kan bidraget sättas ner på grund av egna tillgångar.
Svenska Röda Korset har inga egna möjligheter att erbjuda ekonomiskt stöd, då det inte är förenligt med organisationens stadgar.
Vid frågor om ekonomiskt stöd hänvisas den förvarstagna till
- Migrationsverkets personal på förvar
Förvartagna som släpps
I undantagsfall händer det att personer släpps ur förvar. Grunderna för detta kan variera. Om personen har beviljats en ny prövning av asylansökan beviljas de vanligtvis dagersättning och stöd, såsom boende, från Migrationsverket. I annat fall kan personer släppas ur förvar men sakna rätt till LMA. Se Ekonomiskt stöd. Om personen saknar anhöriga och vänner som kan hjälpa till kan i första hand Migrationsverket kontaktas. Dit kan en ansöka om LMA lämnas. I andra hand kan personen vända sig till Socialtjänsten och söka nödbistånd. I sista hand kan organisationer som stöttar hemlösa, papperslösa eller liknande kontaktas. Det varierar på olika orter vilka som kan bistå gruppen.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- Migrationsverket
- Socialtjänsten
- Organisationer som stöttar hemlösa
Graviditet
En långt framskriden graviditet kan vara ett tillfälligt hinder att verkställa av- eller utvisningen av en person. Det kan gälla båda blivande föräldrarna. För att pröva saken behöver sökande ha ett utlåtande om antalet uppnådda gravidveckor från läkare som lämnas till Migrationsverket. En blankett finns på Migrationsverkets hemsida.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- det offentliga biträdet.
- Svenska Röda Korsets migrationsrådgivning, tel. 020-415 000, öppen tisdag, onsdag och torsdag mellan kl. 09.30 – 12.00. Helgdagar är rådgivningen stängd och under sommarmånaderna förkommer andra öppettider.
Giftermål
Även för icke svenska medborgare eller personer utan uppehållstillstånd finns en rätt att få gifta sig i Sverige. Alla som ska gifta sig i Sverige måste genomgå en hindersprövning. Det sker på ett av Skatteverkets servicekontor. Den sökande ska uppvisa giltigt pass.
Det är inte tillåtet att gifta sig i Sverige om någon av personerna som vill gifta sig är under 18 år, är nära släkt med varandra eller om någon av dem redan är gift.
I Sverige kan vigsel ske inom ett trossamfund (religiös vigsel) eller inför en av länsstyrelsen förordnad vigselförrättare (borgerlig vigsel).
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- Migrationsverkets personal på förvar
- Svenska kyrkans besökare på förvar
Högtider
Personalen på förvaren brukar fira olika högtider. Önskemål om annat högtidlighållande hänvisas till personalen.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- Migrationsverkets personal på förvar
Media
- Svenska Röda Korsets besökare förmedlar inte kontakter med media. Hänvisa förvarstagna direkt till respektive tidning, radio- och TV-kanal.
Religion
På varje förvar finns det ett neutralt religiöst rum, även kallat stilla rum, som kan användas vid behov för bön, andakt eller stillhet. Rummet är konfessionslöst och till för alla.
Det är även möjligt att ta emot besök från representanter från sitt trossamfund.
Vid frågor hänvisas den förvarstagna till
- Migrationsverkets personal på förvar
Uppdaterad .