Hållbart engagemang

Svenska Röda Korset har som ambition att vara en hälsofrämjande arbetsplats som tillvaratar medarbetarnas engagemang och möjliggör för oss att vara hållbara över tid. På Röda Korset ska alla känna glädje över att göra skillnad och må bra på jobbet. Vi har ett högt engagemang i organisationen och de flesta upplever en känsla av mening i arbetet. Att vara engagerad är fantastiskt, roligt och utvecklande. Samtidigt lever vi i en värld som är både föränderlig, osäker och komplex och där den psykiska ohälsan och stressen i samhället ökar. På den här sidan hittar du information om hur Röda Korset ser på hållbart engagemang, fakta om stress med information om viktiga varningssignaler, tips om hur du kan hantera eventuell stress och en metodbank med länkar till modeller och verktyg att arbeta med självständigt eller i grupp.

! Det går att skriva ut nedan text som ett samlat dokument genom att du högerklickar och väljer ”skriv ut”. Du får då en samlad utskrift likt en PDF-fil.

Hållbart engagemang

Vad är stress?

Att hantera sin stress

Metodbank

Länkar till källor och annan inspiration

Med hållbart engagemang menar vi vårt arbete med att skapa förutsättningar för medarbetare att över tid må bra, trivas och känna att de räcker till, så att de kan prestera på en hög nivå och utvecklas i takt med organisationen.

Ett hållbart engagemang bygger på att det finns:

En konstruktiv organisationskultur med välfungerande samarbete och ett positivt socialt klimat
Ett handlingskraftigt och modigt ledarskap som bygger tillit
Tydlighet i processer, mål och prioriteringar
En bra fysisk arbetsmiljö och säkerhet
En hälsosam organisatorisk och social arbetsmiljö

Utöver dessa organisatoriska faktorer så behövs en personlig resiliens, det vill säga en förmåga hos individen att hantera perioder av stress och återhämta sig efter motgångar. Medarbetaren behöver också känna en känsla av sammanhang och ha en balans mellan krav, kontroll och stöd.

På Röda Korset arbetar vi med att skapa ett hållbart engagemang på tre systemnivåer – organisation, grupp och individ.

På organisationsnivå mäter vi engagemang, arbetsmiljö och upplevd stress regelbundet med hjälp av verktyget &frankly. Vi följer också sjukfrånvarotal och diskuterar de data vi får fram i arbetsmiljökommittén och i ledningsgruppen.

På gruppnivå har chefer ett stort ansvar för att skapa goda förutsättningar för hållbarhet i arbetsgruppen, bland annat genom regelbunden dialog i gruppen.

På individnivå handlar det bland annat om att själv vara uppmärksam på arbetsbelastning, säkerställa återhämtning och utveckla konstruktiva förhållningssätt.

På den här sidan hittar du information om hur Röda Korset ser på hållbart engagemang, fakta om stress med information om viktiga varningssignaler, tips om hur du kan hantera eventuell stress och en metodbank med länkar till modeller och verktyg att arbeta med självständigt eller i grupp.

Vad är stress?

Stress är en livsviktig reaktion och något som är helt nödvändigt för att överleva. Ett snabbt tempo, många järn i elden och höga personliga krav är inte ohälsosamt i sig. Positiv stress under kort tid kan bidra till ökad livskvalitet, förbättrad hälsa och högre prestationsförmåga.

Vår hjärna har utvecklats under lång tid och förr i tiden utsattes vi människor ofta för kortvarig stress vid exempelvis ett akut hot. I vårt samhälle behövs sällan fysiska krafter för att klara sig. Ändå reagerar kroppen på precis samma sätt som förr om man jäktar från möte till möte, blir arg över något eller försöker hinna med för många saker samtidigt. En skillnad nuförtiden är att stressen oftare pågår under lång tid. Det är när stressen blir långvarig och vi får en brist på återhämtning som stressen blir farlig.

När vi hamnar i perioder där utmaningarna och kraven inte tar slut så gasar vi längre än vad som är hälsosamt och vi gör det på bekostnad av bromsens utrymme. Gör vi detta under längre tid så verkar det som att bromsen börjar glappa och inte längre per automatik kickar igång när utrymme i tid och rum finns. Det är just detta som kan leda till utmattning. Det handlar ofta inte om kortvariga perioder av hög stress, utan snarare längre perioder där vi gasat lite mer än vad som är bra för oss – med konsekvensen att bromsen tappat sin automatik. Det kan till exempel ta sig uttryck i att man lägger sig i sängen för att vila eller sova, men det känns omöjligt att komma till ro för gasen fortsätter att vara aktiv och signalera om krav och utmaningar.

Se Röda Korsets film om stress.

Vad stressar?

För det mesta uppstår stress genom att flera risker och belastande faktorer samverkar. Det är mer ovanligt att arbetsrelaterad stress beror av ett enstaka förhållande eller en enskild faktor. Alla medarbetare på en arbetsplats utsätts normalt inte för samma stressfyllda omständigheter. Riskförhållanden kan skilja sig åt mellan yrken, arbetsgrupper och funktioner. Exempel på risker och förhållanden som kan ge upphov till stress:

Källa: Arbetsmiljöverket

Samma arbetsuppgift kan vara olika stressande beroende på hur arbetet är organiserat. Man brukar förklara det med en modell som bygger på tre sammanhängande faktorer: de krav man har, den kontroll över situationen man upplever och det stöd man kan få från omgivningen. Man kan till exempel klara av högt ställda krav om man har någon att fråga om råd och kan påverka när, hur och vad man ska göra. På motsatt sätt kan man bli stressad även av ganska enkla krav om man inte kan styra över situationen och inte har rätt stöd.

Läs mer om modellen (Karaseks och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell)

Vad främjar en god arbetsmiljö och ett hållbart engagemang?

Enligt en kunskapsöversikt från arbetsmiljöverket finns det ett antal faktorer som anses känneteckna en god arbetsmiljö:

positiva, tillgängliga och rättvisa ledare;
utvecklad kommunikation, samarbete/teamarbete och ett positivt, socialt klimat;
medinflytande/delaktighet;
autonomi/empowerment;
rolltydlighet med tydliga förväntningar och mål;
erkännande;
att utvecklas och växa i arbetet;
lagom arbetstempo och arbetsbelastning;
administrativt och/eller personligt stöd i arbetet;
bra fysisk arbetsmiljö
bra relationer till intressenterna

När sociologen Aaron Antonowsky intresserade sig för vad som kan öka människors förutsättningar att bibehålla och/eller stärka sin hälsa, kom han fram till att en avgörande faktor ligger i känslan av sammanhang (KASAM). I sin forskning har han identifierat tre centrala beståndsdelar: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.

Meningsfullhet - hitta målen, nyttan och meningen
Människor behöver känna att utmaningarna de ställs inför är värda att engagera sig i. Meningsfullhet handlar därför om att identifiera och arbeta med mål, nytta och mening med det jag gör på min arbetsplats.
Begriplighet - skapa förståelse och tydlighet
Människor mår bra när de känner att de kan förutse händelser och förklara saker som sker. Det är helt enkelt skönt att begripa vad som försiggår omkring en. Begriplighet handlar därför om att skapa struktur, tydlighet och förståelse för det jag gör på min arbetsplats.
Hanterbarhet - säkerställa resurser och kompetens
Människor behöver känna att de har resurser att hantera utmaningar de möter i omgivningen. Hanterbarhet handlar därför om att säkerställa resurserna och kompetensen som krävs för det jag gör på min arbetsplats.

Viktiga varningssignaler och stressymptom

Ett vanligt sätt att reagera vid stress är att kroppen förbereder sig på att kämpa emot eller fly, vilket exempelvis kan leda till hjärtklappning och muskelspänningar. Ett annat reaktionssätt är att uppleva att man inte kan ta sig ur situationen, vilket kan ge svimningskänsla, trötthet och yrsel. I beteendet kan stress visa sig genom ett jäktat sätt, dåligt tålamod, en tillbakadragen attityd eller irritation. Mentalt kan stress leda till koncentrationssvårigheter, problem att slappna av eller nedstämdhet. Det här är reaktioner som kan uppstå när återhämtningen inte räcker till:

Sömnstörningar. Du känner dig ofta trött och utan energi. Du känner dig inte utvilad på morgonen även om du sovit länge och ostört. Du har svårt att somna eller du vaknar på natten och har svårt att somna om. Det är svårt att varva ner och koppla av.
Koncentration och minne. Du har svårt att koncentrera dig och har dåligt minne.
Sinnesintryck och sinnesstämning. Du får ångest, känner dig nedstämd och orolig och har lätt att stanna i negativa tankar. Du blir lätt irriterad och får känsloutbrott. Du får yrsel och känner dig överkänslig mot sinnesintryck som ljud och ljus.
Krav och tidspress. Du har svårt att klara av krav och känner att tiden inte längre räcker till för att klara av dina arbetsuppgifter. Du tycker inte att du har tid att träffa familj och vänner.
Kroppsliga symtom. Värk i kroppen. Du har spänningshuvudvärk, ont i magen, känner dig stel och spänd. Du spänner musklerna och har ont i nacke, axlar och rygg.
Immunförsvaret och hjärtat. Ditt immunförsvar blir försvagat och du får oftare infektioner. Stress gör att en mängd hormoner frisätts som gör att blodsockret ökar, du får hjärtklappning och pulsen ökar.
Socialt liv. Du väljer bort vila, hobby, fritidsaktiviteter, nöjen och att umgås med vänner och familj. Du tappar lusten för sex.
Vila och återhämtning. Du återhämtar dig inte lika snabbt som du brukar. Det spelar ingen roll hur mycket du vilar, det är som att du ändå inte kan ladda om batterierna.

Källa: Hjärnfonden

När stressen tar överhanden kan det svara svårt att själv lyssna på sina egna signaler eller observera sitt eget beteende. I metodbanken nedan hittar du två olika verktyg för att göra en självskattning av din hälsa och stressnivå. Genom att vara observant på vanliga stressymptom hos en kollega kan du ställa frågor och vara ett stöd.

Att hantera sin stress

Med effektiv stresshantering och tillräcklig vila stimuleras kroppens olika skyddssystem och kroppen och hjärnan stärks långsiktigt. Det viktigaste som du själv kan göra för att hantera eventuell stress är att tydliggöra mål, säkerställa återhämtning, jobba med dina egna förhållningssätt och att röra på dig regelbundet.

Tydliga mål

Engagemang och delaktighet motverkar negativ stress, så länge det finns tydliga och rimliga mål för verksamheten. För att må bra på jobbet behöver vi ha inflytande över våra arbetsuppgifter och vår arbetsmiljö. Saknar du tydlighet i ditt arbete? Be om förtydliganden om uppdraget, vad som förväntas och när det ska vara klart. Be också om återkoppling när du är klar.

Att vara motiverad och hjälpsam kan ibland göra det svårt att sätta gränser för det egna engagemanget i arbetet. Du måste ibland våga säga nej eller utmana en arbetsuppgift. Ta hjälp av chef eller kollega med att prioritera vad som behöver göras omgående och vad som kan vänta till senare. I metodbanken finns övningar för att prioritera arbetsuppgifter.

Säkerställ återhämtning

Varken hjärnan eller kroppen i övrigt mår bra av att arbeta långa perioder utan uppehåll. Se till att ta korta pauser under dagen och en ordentlig lunchrast. Även under arbetets gång behöver hjärnan och kroppen ett varierat tempo och olika arbetsuppgifter för att må bra. Såväl under en arbetsdag som under en vecka, månad eller ett år behöver intensiva perioder följas av lugnare stunder för att möjliggöra återhämtning.

Den allt snabbare digitaliseringen och utveckling av teknik skapar stora möjligheter till såväl effektivare arbetsprocesser som större individuell frihet. Samtidigt innebär ständig uppkoppling att arbetslivet allt mer flyter ihop med vardagslivet. Det kan bli svårare för många av oss att släppa tankarna på jobbet och få den återhämtning och vila vi behöver – inte minst i form av sömn. Försök undvika mejl och jobbsamtal utanför ordinarie arbetstid, om inte uppdraget kräver det.

Egna förhållningssätt

Forskning visar att hjärnan behöver fokus för att kunna arbeta effektivt. Vi kan träna hjärnans uppmärksamhet så att vi blir bättre på att fokusera och aktivt välja vad vi ska låta oss distraheras av. Genom att rikta vår uppmärksamhet och lägga märke till när vi agerar på autopilot, kan vi skapa ett större fokus.

Multitasking utsätter hjärnan för att byta fokus allt för ofta. Om möjligt bör du lägga liknande arbetsuppgifter i block, tex genom att besvara mail vid en viss tidpunkt, för att hjälpa hjärnan att stanna i ett fokusområde. Stäng också av push-notiser i dator och telefon.

Om du har möjlighet bör du aktivt välja var du ska utföra dina arbetsuppgifter beroende på arbetsuppgiftens karaktär. Sätt dig enskilt och skärma av dig från stimuli och avbrott när du behöver fokusera och tillsammans med andra när du är i behov av att samarbeta. Den aktivitetsbaserade arbetsmiljön ger förutsättningar för detta.

En vanlig orsak till stress är rädslan för att inte räcka till och att misslyckas. Genom en tillåtande attityd skapas utrymme för öppen kommunikation, egna initiativ och olika åsikter. En framgångsrik arbetsgrupp ser både misslyckanden och framgångar som lärande och stöttar kollegor i både med- och motgång.

Rörelse och motion

Fysisk aktivitet har en stor inverkan på våra stressnivåer, och på vår förmåga att hantera och förebygga stress. När du tränar bygger du upp ett bättre försvar mot stress, du tål stress bättre och den fysiska aktiviteten lär kroppen att inte reagera så starkt på stress rent fysiologiskt. En rask promenad på en halvtimme varje dag kan räcka, exempelvis till eller från jobbet eller på lunchen. Att röra på sig gör också att nattsömnen blir bättre, och en bra sömn ger dig en bättre motståndskraft mot stress.

I metodbanken nedan hittar du verktyg både för att mäta din egen stress och för att arbeta att utvecklas tillsammans i arbetsgruppen.

Ta stöd

Om du känner att du upplever att stressen påverkar dig negativt behöver du prata med din chef. Du kan också prata med HR eller något av de arbetsmiljöombud som finns på varje kontor.

Din chef har ett arbetsmiljöansvar och ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas dig som medarbetare inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Enligt arbetsmiljöverkets föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö har chefen ett ansvar för att se till du som medarbetare känner till:

vilka arbetsuppgifter du ska utföra,
vilket resultat som ska uppnås med arbetet,
om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur,
vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras, och
vem du kan vända dig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet

Metodbank

I metodbanken finns ett antal olika övningar och verktyg som kan användas både på grupp- och individnivå för att förebygga stress och skapa förutsättningar för ökad hållbarhet och resiliens över tid.

= Metod/verktyg som lämpar sig för att arbeta med i grupp.

= Metod/verktyg som lämpar sig för att arbeta med självständigt.

	Metod/verktyg	Kort beskrivning
	&frankly	&frankly är ett verktyg som syftar till att skapa en dialog inom gruppen om hur man har det på jobbet och vad man kan göra för att driva positiva förändringar. Med stöd av &frankly kan ni inom gruppen identifiera stressnivåer och möjliggöra dialog om vad som stressar. Resultatet kan också användas av dig som medarbetare som ingång i ett enskilt samtal med chef.
	Trafikljusmötet	En mötesmetodik som skapare dialog i gruppen om vad i arbetsmiljön som fungerar bra och mindre bra. Fångar tidiga signaler och förebygger konflikter och missnöje.
	Jobbsnackisar	Korta filmer som handlar om vikten av återhämtning, vår biologiska rytm, skillnaden mellan mål och önskemål, att göra sitt bästa och att fokusera på det man vill. Titta tillsammans i gruppen och prata vidare om hur ni har det hos er.
	Risk- och friskfaktorer	En workshop för att identifiera risk- och friskfaktorer i gruppens arbetsmiljö.
	Roll, mål, sammanhang (RMS)	RMS kan hjälpa till att tydliggöra rollbelastning, rollvagheter och rollkonflikter. Att jobba med metoden skapar ökad tydlighet och ansvarstagande från varje medarbetare att ta sin roll på jobbet och att även avgränsa för att fokusera på det som är prioriterat.
	Röda Korsets webbhubb om psykisk hälsa	Webbhubben innehåller innehåller texter, filmer och tipslistor där du får ta del av råd kring vad du kan göra på egen hand för att må bättre vid oro, stress, ångest och sorg. Där finns även tips om hur du kan hjälpa barn och andra i din närhet.
	Falck Personalstöd	En möjlighet att få externt stöd för att komma till rätta med stress eller för att arbeta upp ett förhållningssätt till hög arbetsbelastning, otydligheter eller andra faktorer i arbetslivet eller privatlivet som stressar.
	HealthWatch	Ett verktyg för att mäta, följa och jämföra din hälsa och stressnivå över tiden. Du får tips och verktyg för stresshantering samt för att bevara och öka hälsa och välbefinnande.
	Stress- och balanstest	I stress- och balanstestet uppmärksammas tidiga tecken på ohälsosam stressnivå. KEDS, Karolinska Exhaustion Disorder Scale, har tagits fram i en forskargrupp på Karolinska Institutet. Det är ett självskattningstest som visar ungefär hur nära man är att drabbas av utmattningssyndrom och ditt behov av återhämtning, vila och åtgärder för att vända utvecklingen.
	Headspace	Headspace är en app för mindfulnessträning. Mindfulness = medveten närvaro. Genom att träna mindfulness-tekniker kan du öka ditt fokus och därmed din effektivitet och samtidigt minska stress och känslan av otillräcklighet. I Headspace-appen finns även korta stressmeditationer för att i stunden ta ner en hög stressnivå.
	Målsamtal	I dina mål- och avstämningssamtal med chef bör du ha en dialog om mål och förväntningar, roll, arbetsbelastning, prioriteringar, krävande kontakter eller annat som är angeläget. Dialogen är viktig för din egen hållbarhet över tid. Målsamtal kan också genomföras i grupp för att tydliggöra gruppens mål, prioriteringar och arbetsbelastning.
	Prioriteringsövningar	Att synliggöra och sortera sina uppgifter är en hälsofrämjande åtgärd. President Dwight D. Eisenhower tog fram en 4-fältsmetod för att prioritera bland arbetsuppgifterna. Den handlar om att bedöma hur viktig respektive bråttom en uppgift är.
	Mejlkommunikation	Genom att använda vår mejl på ett effektivt sätt så minskar vi stressen både för oss själva och andra.
	Livsstilsverktyget	Forskare vid Göteborgs universitet har upptäckt att något så enkelt som en kvart med ett onlineverktyg varannan vecka kan förbättra hälsan och kan ge ett nytt sätt att: må bättre hantera livets upp- och nergångar vidmakthålla hälsosamma vanor för att förebygga eller hantera livsstilssjukdomar Verktyget handlar om stress och oro. Om relationer och åldrande. Om sömn, motion och mat. Det stimulera tankar och ger aha-upplevelser om både stora livsfrågor och konkreta vardagstips som hjälper dig hantera livets upp- och nergångar. Du använder verktyget på egen hand och får tillgång till en mängd tips och vetenskapliga fakta att reflektera över för att med små steg nå ännu mer hälsosamma vanor.
	Skatta återhämtning (test)	Ett snabbtest med 26 frågor kan ge dig en bild av din situation och också råd om hur du kan gå vidare. Med en för hög belastning i arbetet följer stressreaktioner och trötthet. Tröttheten efter ett arbetspass får inte vara större än att du hinner återhämta dig inför nästa arbetsdag. Ett högt behov av återhämtning efter arbetet kan vara en tidig signal på en längre tids sjukskrivning eller ohälsa som hjärt-kärlsjukdom. Hög arbetsbelastning har olika orsaker som en stor mängd arbete eller att arbetet är känslomässigt krävande. Att känna att man kan göra ett bra jobb (Kvalitet i arbetet) är viktigt för hälsan. Det samma gäller möjligheten att ta pauser och raster (Återhämtningsmöjligheter).
	Påverkanscirklar	När uppgifter hamnar på ditt bord kan du titta på dem utifrån påverkanscirklarna. Då vet du om det faktiskt är du som ska lösa uppgiften eller om den faktiskt hör till någon annan.