Mångfald och delaktighet

Nolltolerans mot diskriminering
Konkreta satsningar 2021
Delaktighet
Tillgänglighet
Trygghet
IFRC:s strategi för Genus och Mångfald
Material

Svenska Röda Korset ska vara en öppen och inkluderande organisation. Vi ska vara transparenta, inge förtroende och inte göra åtskillnad mellan människor på grund av kön, könsidentitet eller uttryck, ålder, etnisk tillhörighet, ursprung, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning eller annan bakgrund.

För Svenska Röda Korset betyder mångfald att vi ska spegla vårt samhälle genom att vi består av en blandning av personer med olika egenskaper, bakgrund och erfarenheter. När vi pratar om inkludering och eller delaktighet menar vi att man ska kunna vara delaktig i organisationen genom att få vara sin egen person med de olika egenskaper och identiteter en har, men inte behöva representera en hel grupptillhörighet.

 

Nolltolerans mot diskriminering 

Vi har nolltolerans mot alla former av diskriminering, rasism, intolerans och andra avhumaniserade åsikter inom vår organisation. Detta uttrycks i ett flertal av våra styrande dokument, bland annat vår  Uppförandekod (läs här) och anti-diskrimineringspolicy (läs här) som alla rödakorsare ska följa. Om du uppfattar att det bryts mot dessa ska du berätta om det. Det är väldigt viktigt att detta blir känt och kan åtgärdas! Vår klagomålsriktlinje (läs här) beskriver de olika sätt du kan klaga eller anmäla detta.

Dessa styrdokument innebär att du som frivillig, förtroendevald och anställd behöver aktivt arbeta med att leva upp till de krav som finns på oss som organisation. Hur tilltalar vi varandra? Hur rekryterar vi på bästa sätt? När lägger vi våra möten? Hur är våra verksamheter och mötesplatser utformade? Hur tar vi tillvara på varandras olika kompetenser och erfarenheter?

För Svenska Röda Korset är det av flera anledningar viktigt att vi är inkluderande och har en nolltolerans mot alla former av diskriminering. I grunden handlar det om det uppdrag vi har och våra grundprinciper. Självklart finns det lagar inom området, men om vi saknar mångfald i vår organisation så är vi också sämre rustade för att göra vårt jobb! I en utsatt situation påverkas människor olika beroende av bland annat kön, ålder, funktionsnedsättning, etnisk bakgrund, religion. Genom att involvera berörda människor och fråga efter deras prioriteringar och önskemål är det mer sannolikt att vi hittar de rätta lösningarna. Och om vi är flera med olika bakgrunder och erfarenheter så blir vi också starkare när vi behöver agera i kriser. Mångfald bidrar alltså till att vi bättre möter de humanitära behoven. 

Men mångfald och inkludering uppstår inte av sig själv. Vi behöver aktivt arbeta med detta och få syn på det vi gör som är, eller uppfattas vara, exkluderande eller felaktigt. En sak som är svårt med mångfald är att vi lätt vill tro att vi är inkluderande och fördomsfria. Speciellt när vi är aktiva inom en så humanitär organisation som Svenska Röda Korset! Men vi har alla tankar och beteenden som är präglade av fördomar – stora som små. Och detta behöver vi få syn på, prata om och förändra.

Som stöd har vi inom Svenska Röda Korset material som hjälper dig i din roll att säkerställa att aktivt jobba för en inkluderande kultur. Längre ner på denna sida hittar du ett antal checklistor, metodstöd, föreläsningar och en kartläggning.

 

Konkreta satsningar 2021

Under 2020 jobbade vi med mångfald på flera sätt. Bland annat var detta tema på Regional Forum och höstens chefsdag, och under året hade en arbetsgrupp inom tjänstpersonsorganisation ett särskilt uppdrag att ta fram förslag på hur vi ska jobba. Vi kommer göra en del särskilda satsningar under 2021 för att tydliggöra vårt arbete med att förebygga och hantera diskriminering och exkludering. Bland annat gör vi en uppdaterad mätning med stöd av Statistiska Centralbyrån för att se över hur mångfalden ser ut inom tjänstepersonsorganisationen. Ambitionen är att Svenska Röda Korset ska spegla Sveriges befolkning avseende utrikes födda. 2017 var 19% av våra medarbetare utrikesfödda vilket motsvarar siffran för Sverige som helhet. Med värvarna på Direkt Dialog inkluderat var 25% av våra medarbetare utrikesfödda. Detta är bra men vi behöver också titta lite fördjupat på vilken typ av anställningar personer som utrikes födda och hur det ser ut på chefsnivå. Att få syn på sina fördomar och privilegier kräver också kunskap och utrymme för samtal, så därför kommer vi även göra ett antal föreläsningar med externa föreläsare. Vi vill också göra en fördjupad kulturanalys för att få syn på både hinder för ökad mångfald liksom att kunna lyfta goda exempel inom organisationen. Avdelningar inom tjänstepersonsorganisationen har även specifika mål kopplade till mångfald och inkludering som vi följer löpande under året.

 

Delaktighet 

Alla människor har rätt att ingå i en gemenskap och påverka beslut som berör deras liv. Riktade åtgärder ska vidtas för att tillgodose behoven hos särskilda grupper där de möter hinder som leder till minskad tillgänglighet, delaktighet eller engagemang.

Att arbeta utifrån ett delaktighetsperspektiv handlar att lyssna på människor istället för att bara informera. Vår uppgift är att möjliggöra dialog med drabbade människor, så att de kan identifiera de åtgärder som skulle göra störst nytta.

Vid planering av insatser är det nödvändigt att ta reda på människors specifika önskemål och behov. Genus, ålder, funktionshinder, sexuell orientering, etnisk bakgrund, socio-ekonomisk status, religion, nationalitet är olika förutsättningar som kan påverka våra prioriteringar.

Genom att arbeta aktivt med delaktighet blir våra insatser mer effektiva.
Det kan vi göra genom att:

• Vid rekrytering av frivilliga och anställda göra särskilda insatser för att säkerställa jämn fördelning vad gäller kön, ålder och olika grupper i samhället.
• Stämma av om verksamheten möter målgruppens behov genom regelbundna samtal och undersökningar.
• Samla in data om ålder, kön, funktionshinder, pojkar, flickor och andra relevanta mångfaldsfaktorer i syfte att på bästa sätt nå ut med riktad information.
• Se till att alla har möjlighet att lämna synpunkter och påverka verksamheten samt få återkoppling .
• Samverka med externa organisationer som representerar olika intressen för att dela erfarenheter.

 

Tillgänglighet

Alla ska ha tillgång till en verksamhet på ett icke diskriminerande sätt. Särskild uppmärksamhet ska ges till marginaliserade och utsatta grupper.

Detta gäller både rent fysiskt – alla, oavsett ålder och funktionsnedsättning, ska enkelt kunna nå alla faciliteter och service – men det innebär också att alla ska ha tillgång till information om vilken service och verksamhet som finns tillgänglig. Särskild hänsyn ska tas till hur vi presenterar våra verksamheter och i vilka kanaler. Vi behöver tänka på vilka språk våra målgrupper använder, synnedsättning och olika nivåer av läskunnighet.

Även ekonomisk tillgänglighet är viktig. Om det finns avgifter för tjänster så måste det vara överkomligt även för ekonomiskt utsatta grupper.

• Verksamhet och lokaler ska vara anpassade för alla – även äldre och personer med funktionsnedsättning. Det ska vara möjligt för person i rullstol att ta sig in genom entré, öppna dörrar och ta sig runt inne i lokaler. Det ska finnas toalett som är anpassad för rullstol.
• Information om verksamheten ska vara tillgänglig för relevanta målgrupper. Undersök informationsbehovet hos deltagare. Identifiera bästa kanaler för att nå ut till berörda.
• Riktade åtgärder ska genomföras för att nå ut till berörda målgrupper.
• Trycksaker, web och annonser ska vara lättlästa och vid behov översatta till flera språk.
• Vid rekrytering av frivilliga ska annonser vara skrivna på ett neutralt språk som inte visar preferens för kön, ålder eller bakgrund.
• Män, kvinnor och representanter ifrån olika grupper ska rådfrågas om deras specifika behov och prioriteringar i utformningen och planeringen av verksamheten för att identifiera hinder för tillgänglighet.
• Våra verksamheter och tjänster brukar vara kostnadsfria, men när det förekommer avgifter till självkostnadspris bör de vara överkomliga även för ekonomiskt utsatta grupper. 

 

Trygghet

Kvinnor och män i alla åldrar och med olika bakgrund har olika behov i förhållande till deras fysiska säkerhet. Det är viktigt för att säkerställa att vår service sker på ett jämställt sätt.

Rutiner för Röda Korsets säkerhetsarbete finns definierat i Var försiktig! – en säkerhetsguide. Här finns bland annat metoder och åtgärder för hur vi ska arbeta kring hot och våld, samt hur vi kan förhindra och hantera konsekvenser av oönskade händelser.

När vi planerar, genomför och följer upp våra aktiviteter och insatser kan vi tänka på att:

• Genom samtal och brukarundersökningar säkerställa att alla frivilliga och deltagare känner sig trygga och säkra i verksamheten.
• Alla upplever att de känner sig trygga när de reser till och från verksamheten.
• Det finns tillräcklig belysning i och omkring lokalerna, gemensamma utrymmen inklusive toaletter och duschutrymmen för att deltagare och frivilliga skall känna sig trygga.
• Data och uppgifter om deltagare och brukare hanteras konfidentiellt.
• Kvinnor, män och barn utsatta för sexuellt våld, våld i nära relation eller annan särskild utsatthet remitteras, hänvisas till och ges stöd att söka särskild vård inom ordinarie sjukvård för vård och psykosocialt stöd och/eller till socialtjänsten. Rutiner finns etablerade för hur det ska rapporteras till polis.
• Barnsäkra lokalerna I verksamhet där barn vistas.
• Anställda och frivilliga som arbetar med barn ska genomgå en särskild screening. Det inkluderar utdrag ur polisens belastningsregister.
• All vår personal – anställda och frivilliga – har fått en genomgång av Röda Korsets uppförandekod.
• Identifiera de risker som kan uppkomma i verksamheten. Det kan exempelvis handla om hot, våld eller främlingsfientliga handlingar. Gör en plan för hur ni kan minimera riskerna och hur ni bemöter dem.
• Det bör finnas en person som är ansvarig för brandsäkerheten i Svenska Röda Korsets lokaler.

 

Revidering av IFRC:s Strategi för Genus och Mångfald och vad det betyder för Svenska Röda Korset

Den Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC) gör under hösten 2020 en revidering av Strategin för Genus och mångfald (2013-2020). Syftet med strategin är att ge strategisk och operationell styrning till de nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningarna och Federationens sekretariat, så att de kan säkerställa att skydd, genus och inkludering genomsyrar alla våra program, vårt påverkansarbete, samt våra organisationer. Eftersom detta dokument ska styra arbetet både hos sekretariatet och nationella föreningar har revideringsprocessen bestått av omfattande konsultationer inom rörelsen gällande skydd, genus och mångfald. Vilka lärdomar finns? Vad gör vi som fungerar? Vilka hinder finns? Och vart vi vill vara om 5 år?

Nedan hittar du en presentation om revideringen av IFRC:s Strategi för Genus och Mångfald, följt av en frågestund och diskussion kring hur detta är relevant för Svenska Röda Korsets arbete runt ökad mångfald. Presentationen hålls av Hanna Persson, sekonderad strategisk rådgivare för skydd, genus och inkludering (PGI) på IFRC:s sekretariat, som leder revideringsprocessen. (Presentationen hålls på engelska).

 

 

Föreläsning om vithetsnormer

Vad menas med vithetsnormen, och hur hänger den ihop med de samhällsstrukturer, makthierarkier och den historia som möjliggör och reproducerar denna norm? Vad är svenskhet och vem får kalla sig svensk? Vad betyder den segregation som gör att människor med olika etnisk och ekonomisk bakgrund möts allt mindre? Med utgångspunkt i Mångkulturellt centrums forskning och praktik diskuterar vi hur skillnadstänkandet ser ut i dagens Sverige och vad vi alla kan göra för att förändra mönster och handlingar och nå ett mer inkluderande och jämlikt samhälle. Föreläsare: Yafet Lemessa, Mångkulturellt centrums utbildningsteam 

 

Här är presentationen från seminariet.

Material

Nedan hittar du följande informationsmaterial om mångfald och delaktighet: 

• Checklista genus och mångfald
• Fokusmetoden
• #START Handbok i socialt entreprenörskap och mobilisering
• Målgruppens delaktighet och systematisk informationsinsamling
• Leda fokusgrupp
• Guide för intervju och enkät
• Beredskap att hantera främlingsfientliga handlingar
• Inkludera och agera
• Kartläggning genus och mångfald
• Fördjupande text: Nationella minoriteter och urfolk – skydd och rättigheter (senast uppdaterad 2011)
• Presentationen Nationella minoriteter och urfolk – skydd och rättigheter (OBS: används inte längre som utbildningsmaterial, senast uppdaterad 2011)
• Talarstöd till presentationen Nationella minoriteter och urfolk – skydd och rättigheter (OBS: används inte längre som utbildningsmaterial, senast uppdaterad 2011)

 

 

Elsa Glemme

Uppdaterad 23 Mars 2021 11:07.