På den här sidan kan du läsa om:
- De humanitära konsekvenserna av klimatkrisen
- Vårt hållbarhetsarbete
- Våra utsläpp av växthusgaser
- Vår klimatkompensering
- Cero-gruppen
- Seminarium om klimatkrisen
Humanitära konsekvenser av klimatkrisen
Klimatförändringarna förvärrar existerande risker och skapar nya för både natursystem och människor. Extremväder som orkaner, torka, värmeböljor och översvämningar blir vanligare, intensivare och svårare att förutse samtidigt som långsamma miljöförändringar som vattennivåhöjningar och ökenspridning också påverkar människors liv. Klimatförändringarna kan även bidra till att konflikter uppstår eller förvärras, som tex runt Tchadsjön, där torka, vattenbrist och ökenspridning spätt på den pågående konflikten.
De humanitära konsekvenserna av klimatkrisen drabbar människor olika. Fattiga människor och människor som är direkt beroende av naturen för sin överlevnad har mindre möjligheter att anpassa sig och hantera klimatförändringarna. Människor som lever av jordbruk för sitt uppehälle drabbas av minskade skördar, missväxt, skadedjur och sjukdomar. Människor på flykt (både internflyktingar och de som flytt sina länder) befinner sig ofta i områden som oftare drabbas av katastrofer och klimatväxlingar. Den ökade urbaniseringen innebär i många fall att personer bosätter sig i dåligt byggda hus eller på extra utsatta platser och blir därför mer sårbara för exempelvis orkaner eller översvämningar, som blir allt vanligare i och med klimatförändringarna.
Rödakors- och rödahalvmånerörelsen finns över hela världen och bevittnar dagligen hur klimatkrisen drabbar människor på olika sätt. Det påverkar också rörelsens arbete inom nästan alla områden; hälsa, katastrofrespons, skydd, ekonomisk försörjning och förebyggande katastrofinsatser, och innebär att vi måste intensifiera, och ändra, vårt arbete.
Även i Sverige ser vi hur vädret blir mer oförutsägbart och hur extrema väderhändelser blir vanligare. Under sommaren 2018 pågick över 50 skogsbränder samtidigt runt om i landet, som tillsammans omfattade 25 000 hektar skog. Skogsbränderna ledde till den största europeiska räddningsinsatsen någonsin, med engagemang från såväl flera europeiska länder, som från civilsamhället, och i synnerhet Svenska Röda Korset.
I föreläsningen nedan får du lära dig mer om vad klimatförändringarna är och vad de innebär, hur Svenska Röda Korset och rörelsen arbetar med klimatförändringarna i världen, samt hur stort Svenska Röda Korsets klimatavtryck är och vad kan vi göra för att bli en klimatsmart organisation.
Längst ner på sidan hittar du ett seminarium om den globala temperaturhöjningen och klimatkrisen
baserat på den senaste forskningen.
Vårt hållbarhetsarbete
Svenska Röda Korset övergripande hållbarhetsarbete består av flera olika komponenter, där vi på olika sätt arbetar med att bidra till Agenda 2030 och minskad klimatpåverkan. Vi har sedan flera år en hållbarhetspolicy, handlingsplan för hållbar utveckling, en hållbarhetsredovisning sedan 2017 enligt standarden Global Reporting Initiative, skärpta reseriktlinjer, stöd till våra kretsar för att ställa om, justerad placeringspolicy, grön el på samtliga kontor, textilåtervinning mm. Frågan om klimatförändringar är också ett område vi bedriver påverkan inom och som vi ser som en av de stora humanitära utmaningarna för mänskligheten.
Svenska Röda Korsets utsläpp av växthusgaser
Sedan 2014 sammanställs tjänsteorganisationens utsläpp av växthusgaser varje år. Dessa mäts i koldioxidekvivalenter och vi samlar data från våra flygresor, tågresor, bilresor, papperstryck och energiförbrukning. Den största delen av utsläppen kommer från våra utrikesflyg. Resestatistiken inkluderar alla resor varav de flesta görs via vår resebyrå. Alla bokningar som faktureras på tjänsteorganisationen kommer med och resorna kan även gälla förtroendevalda eller frivilliga. Kretsarnas egna resor har vi tyvärr ingen statistik över i dagsläget.
Från år 2015 ökade utsläppen för varje år både mätt i total mängd och per anställd, men år 2019 vände trenden. Minskningen beror på flera faktorer. Bland annat gjorde vi en analys under 2018 tillsammans med Cero AB som hjälpte oss att identifiera konkreta åtgärder så som ändrade reseriktlinjer, utbyte av resor till digitala möten, fler tågresor inom Europa, med mera.
Här hittar du grafiska överblickar för Svenska Rörs Korsets:
- Koldioxidutsläpp per år
- Koldioxidutsläpp per anställd och år
- Koldioxidutsläpp från flygresor per år
- Samlad bild av koldioxidutsläpp
Målet är att vi minskar våra utsläpp med 10% per anställd varje år några år framöver. Ambitionen är att ligga i linje med vetenskapen som menar att vi behöver halvera utsläppen varje årtionde. Därför vill vi ha ett halverat utsläpp 2026, gentemot 2016. Det är genom att resa klokare som vi kan minska vårt klimatavtryck. Här handlar det både om att resa mindre och om att ersätta flygresor med tåg när så är möjligt. Våra utsläpp rapporteras externt i vår hållbarhetsrapportering och är en viktig del av att vara en ansvarsfull, transparent och hållbar organisation.
Riktmärken för flyg inrikes och i Norden är att inom 6.5 timmars resetid ska resan i första hand göras med tåg, utöver det kan flyg ersättas med nattåg där det erbjuds. Det innebär att tåg ska vara förstahandsvalet för de flesta inrikesresor men även för resor till Oslo och Köpenhamn. Tranås är informerade om att detta. Utrikes är möjligheterna att ersätta flyg med alternativa transporter små varför det viktigaste är att försöka minska antalet resor överhuvudtaget.
Ta del av våra fullständiga reseriktlinjer här.
Klimatkompensering
Under 2019 påbörjade Svenska Röda Korset ett arbete för att se över om och hur vi skulle klimatkompensera. Vi gjorde en fördjupad analys av 3 aktörer som är verksamma i Sverige utifrån en kravspecifikation. Vi tog även i beaktande att klimatkompensation är en omdiskuterad fråga då kritik finns att klimatkompensation är ett sätt att köpa sig fri sitt klimatansvar, är ett sätt att prissätta ”externaliter” precis som vilket miljöavfall som helst, samt avsaknaden av internationellt regelverk och inget officiellt sanktionerat system för handel med utsläppskrediter. Sammantaget, och medvetna om risker och det uppföljningsarbete vi behöver göra, landande vi i att det var rätt väg att gå med att klimatkompensera. Under 2020 började vi därför klimatkompensera genom de två aktörer vi valde, Vi Skogen och Zero Mission.
Seminarium om klimatkrisen
Här kan du titta på ett seminarium om den globala temperaturhöjningen och klimatkrisen baserat på den senaste forskningen (från 3 mars 2021):
Uppdaterad .