Klimatförändringarna förvärrar existerande risker och skapar nya för både natursystem och människor. Extremväder som orkaner, torka, värmeböljor och översvämningar blir vanligare, intensivare och svårare att förutse samtidigt som långsamma miljöförändringar som vattennivåhöjningar och ökenspridning också påverkar människors liv. Klimatförändringarna kan även bidra till att konflikter uppstår eller förvärras, som tex runt Tchadsjön, där torka, vattenbrist och ökenspridning spätt på den pågående konflikten.
Humanitära konsekvenser av klimatkrisen
De humanitära konsekvenserna av klimatkrisen slår inte lika. Det är de mest utsatta människorna som drabbas värst. Fattiga människor och människor som är direkt beroende av naturen för sin överlevnad har mindre möjligheter att anpassa sig och hantera klimatförändringarna. Människor som är lever av jordbruk för sitt uppehälle drabbas av minskade skördar, missväxt, skadedjur och sjukdomar. Människor på flykt (både internflyktingar och de som flytt sina länder) befinner sig ofta i områden som är oftare drabbas av katastrofer och klimatväxlingar. Dessutom ökar klimatförändringarna ihop med andra utvecklingstrender som till exempel urbaniseringen människors sårbarhet genom att folk både bosätter sig i områden som är särskilt utsatta, tex för att de ligger lågt och lättare utsätts för översvämningar eller att de bor i dåligt byggda hus som lättare förstörs vid tex orkaner.
Vårt arbete i världen
Röda Kors- och Röda Halvmånerörelsen finns över hela världen och bevittnar dagligen hur klimatkrisen drabbar människor. Det påverkar också rörelsens arbete inom nästan alla områden; hälsa, katastrofrespons, skydd, ekonomisk försörjning och förebyggande katastrofinsatser och gör att vi måste intensifiera, och ändra, vårt arbete. Samtidigt som vi behöver minska vårt eget klimatavtryck.
Klimatförändringarna påverkar vårt arbete i Sverige
Även i Sverige ser vi hur vädret blir mer oförutsägbart och hur extrema väderhändelser blir vanligare. Under sommaren 2018 pågick över 50 skogsbränder samtidigt runt om i landet, som tillsammans omfattade 25 000 hektar skog. Skogsbränderna ledde till den största europeiska räddningsinsatsen någonsin, med engagemang från såväl flera europeiska länder, som från civilsamhället, och i synnerhet Svenska Röda Korset.
SRKs arbete i Sverige i relation till klimatförändringarna kan handla om att agera vid värmeböljor genom att ha kontakt med riskutsatta personer eller att ge institutioner och kommuner information om hur man undviker att utsatta grupper drabbas av uttorkning genom att varna i förväg eller tillhandahålla vätska, kyla, våta handdukar eller skugga.
Klimatförändringar och Svenska Röda Korset - föreläsning
Föreläsningen från den 30:e december presenterade vad klimatförändringarna är och vad de innebär. Hur Röda Korset ser och arbetar med klimatförändringarna i världen samt hur stort är Svenska Röda Korsets klimatavtryck är och vad kan vi göra för att bli en klimatsmart organisation som utlovat i den strategiska inriktningen?
Vår klimatpåverkan
Svenska Röda Korsets utsläpp av växthusgaser
Sedan 2014 sammanställs tjänsteorganisationens utsläpp av växthusgaser varje år. Dessa mäts i koldioxidekvivalenter och vi samlar data från våra flygresor, tågresor, bilresor, papperstryck och energiförbrukning. Resestatistiken inkluderar alla resor varav de flesta görs via vår resebyrå. Alla bokningar som faktureras på tjänsteorganisationen kommer med och resorna kan även gälla förtroendevalda eller frivilliga. Kretsarnas egna resor har vi tyvärr ingen statistik över i dagsläget.
Sedan 2015 har utsläppen ökat för varje år både mätt i total mängd och per anställd. Lyckligtvis har trenden vänt och år 2019 minskade våra utsläpp. Den största delen av utsläppen kommer från våra utrikesflyg. Minskningen beror på flera faktorer. 2018 gjorde vi en analys med hjälp av Cero AB som hjälpte oss att identifiera konkreta åtgärder så som ändrade reseriktlinjer, utbyte av resor till digitala möten, fler tågresor inom Europa, med mera.
Här hittar du grafiska överblickar för Svenska Rörs Korsets:
Målet är att vi minskar våra utsläpp med 10% per anställd varje år några år framöver. Ambitionen är att ligga i linje med vetenskapen som menar att vi behöver halvera utsläppen varje årtionde. Därför vill vi ha ett halverat utsläpp 2026, gentemot 2016. Det är genom att resa klokare som vi kan minska vårt klimatavtryck. Här handlar det både om att resa mindre och om att ersätta flygresor med tåg när så är möjligt. Våra utsläpp rapporteras externt i vår hållbarhetsrapportering och är en viktig del av att vara en ansvarsfull, transparent och hållbar organisation.
Riktmärken för flyg inrikes och i Norden är att inom 6.5 timmars resetid ska resan i första hand göras med tåg, utöver det kan flyg ersättas med nattåg där det erbjuds. Det innebär att tåg ska vara förstahandsvalet för de flesta inrikesresor men även för resor till Oslo och Köpenhamn. Tranås är informerade om att detta. Utrikes är möjligheterna att ersätta flyg med alternativa transporter små varför det viktigaste är att försöka minska antalet resor överhuvudtaget.
Ta del av våra fullständiga reseriktlinjer här.
Cero-gruppen
2018 tillsattes en arbetsgrupp för det strategiska arbetet att minska Svenska Röda Korsets klimatpåverkan. Gruppen ses var sjätte vecka och utgår från arbetsverktyget Cero har tillhandahållit. I gruppen sitter representanter från avdelningarna, GS Stab, Ekonomi, HR, Inköp, och den Internationella avdelningen, samt en anställd inom Röda Korset som har kontakt med resebyrån.
Uppdaterad .