I detta avsnitt kan du läsa mer om varningssignaler vid ohälsa och vad som gäller kring sjukdom och arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsanpassning.
Ohälsa
Ohälsa kan innebära många olika saker. De flesta av oss åker på något virus då och då och blir hemma någon dag. Ibland är det värre än så, och personer blir sjukskrivna för att få möjlighet till vila och att bli frisk igen. Ett sätt att minimera sjukskrivningar är att upptäcka varningssignaler innan det blir aktuellt med sjukskrivning. Du som chef bör vara vaksam på varningssignaler som kan tyda på ohälsa och/eller att någon medarbetare riskerar att bli sjukskriven. Märker du att något inte stämmer, diskutera saken med din medarbetare.
Exempel på varningssignaler är då din medarbetare:
- Ändrar sitt beteende och kanske fungerar sämre i gruppen.
- Humörsvängningar som inte är typiska för personen.
- Visar tecken på missbruk av alkohol eller andra droger.
- Klagar på fysiska eller psykiska besvär.
- Har privata problem, t ex i form av anhörigs sjukdom eller egen skilsmässa.
Även i omvärlden kan tecken på ohälsa inom organisationen märkas. Om t ex externa kontakter framför klagomål på försämrad kvalitet eller dåligt bemötande är också det en varningssignal att ta på allvar. Oavsett i vilken form varningssignaler visar sig, är det viktigt att så snart som möjligt uppmärksamma dem genom att prata med medarbetaren och ta reda på om något är fel.
Om du känner dig osäker på hur du ska agera, ta kontakt med din HR-partner.
Arbetsanpassning och rehabilitering
Svenska Röda Korset har som arbetsgivare ansvar för att ett aktivt rehabiliterings- och anpassningsarbete bedrivs. Genom åtgärder i arbetsmiljön ska ohälsa förebyggas. Medarbetare som är borta från arbetet på grund av sjukdom ska ges möjlighet att så snart som möjligt återkomma till sitt arbete, oavsett om behovet av arbetsanpassning är orsakat av arbetet eller inte. För att uppnå ett bra resultat med arbetsanpassningen är det viktigt att ansvarig chef på ett tidigt stadium ingriper genom att följa upp oroväckande sjukfrånvaro och andra varnande signaler.
I dagsläget finns all tillgänglig information för medarbetare kring rehabilitering på Rednet här (länk).
Vi rekommenderar att du som chef går igenom vår rutin för sjukdom, arbetsanpassning och rehabilitering (doc). Den är en bra steg-för-stegguide att använda för att inte missa något i processen och kan även användas för att dokumentera mål, åtgärder och stöd i rehabiliteringsprocessen.
Kom ihåg att ta stöd av din HR-partner.
Sjukdom
Tidslinje
Dag 1
Första dagen medarbetare är sjuk, ska denne anmäla sin sjukfrånvaro till dig som chef. Om sjukanmälan görs via mejl eller sms är det viktigt att du följer upp, frågar hur medarbetaren mår och när hen tror att hen kan komma tillbaka i arbete. Håll kontakten och fortsätt fråga hur medarbetaren mår om sjukfrånvaron blir längre än ett par dagar. Den anställde anmäler också sin sjukfrånvaro i Flex HRM. Om medarbetaren själv inte har möjlighet att anmäla sin sjukfrånvaro i Flex HRM så är det närmsta chefens ansvar att säkerställa att det rapporteras.
Första dagen är en karensdag vilket betyder att medarbetaren får ett avdrag på lönen (se ovan) och samtidigt inte någon sjukpenning från Försäkringskassan.
Vid sjukdom under pågående semester har medarbetaren möjlighet att sjukanmäla sig för att få ut motsvarande ledighet vid annat tillfälle.
Dag 2-7
Vi betalar sjuklön till medarbetaren. Under den första veckan en medarbetare är sjuk är det viktigt att hålla kontakten, höra hur medarbetaren mår. Vi har rätt att be om skriftlig försäkran från medarbetaren i efterhand att denne varit sjuk och vilka dagar denne skulle ha jobbat.
Dag 8
Vid sjukfrånvaro mer än sju kalenderdagar behöver medarbetaren bestyrka sin sjukdom med ett läkarintyg för att ha rätt till sjuklön. En kopia av läkarintyget ska skickas till hr-service@redcross.se.
Om medarbetaren inte inkommer med ett läkarintyg, kan det betraktas som olovlig frånvaro.
Dag 9-14
Håll kontinuerlig kontakt med din sjukskrivna medarbetare. Vi betalar sjuklön till medarbetaren även under denna period.
Dag 15 - 30
När en medarbetare har varit sjuk i två veckor ska sjukfrånvaron anmälas till Försäkringskassan för att medarbetaren ska ha rätt till sjukpenning. Detta görs av vår lönepartner Aspia om sjukfrånvaron har rapporterats i Flex HRM. För dag 15 – 90 utbetalas sjukpenning från Försäkringskassan med 80 procent och sjuklön från arbetsgivaren med 10 procent av lönen.
Dag 30 -
Om medarbetaren beräknas vara frånvarande mer än 60 dagar på grund av sjukdom ska en plan för återgång i arbete upprättas. Detta ska göras senast 30 dagar från det att sjukfallet började. I dessa fall används Försäkringskassans mall - Arbetsgivarens plan för återgång i arbete.
Upprepad korttidssjukfrånvaro
Även vid upprepad korttidsfrånvaro ska du följa upp frånvaro för att i ett tidigt skede ge stöd och sätta in insatser för att undvika längre sjukskrivning. Våra riktlinjer är att följa upp orsakerna till sjukfrånvaron efter 3 sjukfrånvarotillfällen under en sexmånadersperiod. Vid behov görs en rehabiliteringsutredning och en plan för arbetsanpassning upprättas. I dessa fall används vår egen kortare mall som stöd för samtalet, som finns på sidan Arbetsanpassning och rehabilitering - tjänstepersonsorganisationen.
Dokumentationen sparas hos chef och en kopia delas med HR-service som arkiverar dokumentationen i medarbetarens personalakt. Det är alltid bra att dokumentera ett samtal, men vid kortare sjukfrånvaro finns det inget krav på dokumentation om chef och medarbetare gemensamt kommer fram till att det inte finns något anpassnings- eller rehabiliteringsbehov.
Vid upprepad korttidssjukfrånvaro har vi också rätt att kräva läkarintyg av medarbetaren redan från första sjukdagen, så kallad förstadagsintyg. Ta alltid stöd av din HR-partner om det blir aktuellt.
En medarbetare kan också själv begära en rehabiliteringsutredning i förebyggande syfte.
Missbruk
Svenska Röda Korsets uppförandekod tydliggör vad som gäller kring alkohol och droger.
”Var alkohol- och drogfri i arbetet Svenska Röda Korset kräver alkohol- och drogfrihet i arbetet. Du får aldrig bjuda på alkohol med Röda Korsets medel vid fester, middagar eller representation. Ett undantag finns: vid middagar med internationella gäster i Sverige eller utomlands. I detta fall tillåts en måttlig alkoholförbrukning (öl och vin) om representationen har godkänts i förväg av ordförande, närmaste chef eller frivilligledare. Det finns tillfällen då vin och öl ingår i umgängesformen, till exempel vid middagar i samband med konferenser, utbildningar och utlandsresor. Då kan du själv köpa alkoholhaltiga drycker, men som representant för Röda Korset förväntas du vara måttfull. I samband med bilkörning är alkoholförbrukning förbjudet liksom i alla sammanhang innehav eller bruk av droger, även i länder där reglerna är mer tillåtande än i Sverige”.
Alla anställda ska alltså vara nyktra och drogfria på arbetsplatsen. Det accepteras inte heller att komma bakfull till arbetet.
Rutin för hantering av medarbetare med missbruksproblematik
-
Hantera situationen
Om en medarbetare är påverkad eller misstänks vara påverkad av alkohol eller droger på arbetet ska det hanteras av närmaste chef alternativt närmast ansvarig på plats. Om bedömning görs att medarbetaren inte är tjänstbar, så ska hen tas om hand på det sätt som situationen kräver, till exempel skickas hem. När en person skickas hem ska det ske på ett betryggande sätt. Detta gäller även personer med bakrus som inte kan sköta sitt arbete på ett tillfredsställande sätt.
-
Inledande samtal om missbruket
Ett samtal angående händelsen ska hållas så snart som möjligt när medarbetaren är tillbaka på arbetet. Syftet med det samtalet är att tydliggöra att medarbetare brutit mot vår uppförandekod genom att vara påverkad på arbetsplatsen. Hjälp och stöd ska erbjudas personen. Det inträffade ska följas upp efter två till tre veckor. Chefen ansvarar för att alla händelser och samtal ska dokumenteras och följas upp.
-
Åtgärder vid fortsatt missbruk
Ifall det finns misstanke om att missbruket fortsätter ska du följa upp med ytterligare samtal. Det är viktigt att det som sagts och beslutats under samtalen dokumenteras. Efter samtalet är det bra att du som chef diskuterar nästa steg tillsammans med HR. Behovet av rehabiliteringsinsatser avgörs från fall till fall i samråd mellan chef, HR och ev företagshälsovården. Medarbetaren har skyldighet att aktivt medverka i sin egen rehabilitering. Målet är att medarbetaren ska komma tillbaka i tjänst så snart som möjligt.