I det här avsnittet kan du läsa om vad som gäller kring sjukdom och rehabilitering, främst arbetslivsinriktad rehabilitering där du som arbetsgivare har ett ansvar.
Sjukdom
Arbetsgivaren ska betala lön vid sjukfrånvaro upp till och med dag 14. Från 15:e sjukdagen har arbetsgivaren ansvaret att anmäla sjukfrånvaro till Försäkringskassan. Sjukanmälan till Försäkringskassan görs via deras hemsida. Mer information går att läsa på Försäkringskassans hemsida.
När en medarbetare blir sjuk är det viktigt för att agera snabbt för att han eller hon ska komma tillbaka till arbetet så fort som möjligt. Se riktlinjer nedan. I kollektivavtalet genom IDEA kan du också läsa i detalj vad som gäller kring sjuklön med mera.
Dag 1
Första dagen medarbetare är sjuk, ska denne anmäla sin sjukfrånvaro till dig som chef. Första dagen är en karensdag vilket betyder att medarbetaren inte erhåller någon sjuklön, och inte heller någon sjukpenning från Försäkringskassan.
Dag 2–7
Arbetsgivare betalar sjuklön till medarbetaren. Under den första veckan en medarbetare är sjuk är det viktigt att hålla kontakten, höra hur medarbetaren mår. Arbetsgivaren har rätt att be om skriftlig försäkran från medarbetaren i efterhand att denne varit sjuk och vilka dagar denne skulle ha jobbat.
Dag 8
Arbetsgivaren betalar sjuklön, men från och med sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan, alltså sjukdag 8 måste medarbetaren lämna in en kopia på ett läkarintyg eller läkarutlåtande för att medarbetaren ska ha fortsatt rätt till sjuklön. Om medarbetaren inte inkommer med ett läkarintyg, kan det betraktas som olovlig frånvaro.
Dag 9–14
Håll kontinuerlig kontakt med din sjukskrivna medarbetare. Arbetsgivare betalar sjuklön till medarbetaren även under denna period.
Dag 15–
Från och med den 15:e sjukdagen får medarbetaren sjukpenning från Försäkringskassan. Arbetsgivaren ska anmäla till Försäkringskassan om medarbetaren fortsätter vara sjuk efter 14 dagar. För dag 15–90 utbetalas sjukpenning från Försäkringskassan med 80 procent.
Läkarintyg från första sjukdagen
Vid särskilda tillfällen, till exempel för att komma tillrätta med upprepad korttidssjukfrånvaro, kan det ibland finnas behov att kräva läkarintyg av medarbetaren redan från första sjukdagen.
Rehabilitering
Arbetsgivaren ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen så länge det finns ett anställningsförhållande. Det innebär att kretsen ska genomföra den anpassning och rehabilitering som kan ske inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Checklista Rehabiliteringsprocessen är en bra steg-för-stegguide att använda för att inte missa något i rehabiliteringsprocessen. Använd gärna mallen Rehabiliteringsplan för att dokumentera mål, åtgärder och stöd i rehabiliteringen. HÄR hittar du mallen (word) och checklistan (word).
Syftet med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är att få till stånd en tidig och samordnad rehabilitering, där en medarbetare som fått en arbetsskada eller blivit sjukskriven snarast möjligt ska kunna återgå till sitt tidigare arbete. Är det inte möjligt ska andra åtgärder vidtas så att medarbetaren kan få andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. I sista hand ska samhället gripa in och se till att den skadade eller sjukskrivne kan få ett annat arbete på arbetsmarknaden.
Om en medarbetare antas vara sjuk i mer än 60 dagar ska arbetsgivaren ta fram en plan för återgång i arbete, senast 30 dagar från det att sjukfallet började. På Försäkringskassans hemsida hittar du en mall för planen, som ska stödja det rehabiliteringsarbete som görs på arbetsplatsen och innehålla de åtgärder som behöver genomföras för att din medarbetare ska kunna återgå i arbete. Du behöver inte ta fram en plan om det med hänsyn till arbetstagarens hälsotillstånd klart framgår att återgång i arbete inte är möjlig.
Arbetsgivaren ska uppmärksamma och utreda behov av rehabilitering samt vidta de åtgärder som kan ske inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Målsättningen ska vara att den anställde ska kunna vara kvar inom verksamheten. Arbetsgivaren betalar i regel för vissa åtgärder som kan möjliggöra att medarbetaren ska kunna ha kvar sin anställning och komma tillbaka till arbetsplatsen. Däremot står arbetsgivaren inte för kostnaden för rehabiliteringsåtgärder om syftet är att återgå i arbete till annan arbetsgivare.
Från och med den 1 juli 2018 kan arbetsgivare få bidrag för att utreda, planera, initiera, genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Läs mer på Försäkringskassans hemsida.
Bidraget kallas för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd och kan användas till åtgärder som kan förkorta eller förebygga sjukfall. Det kan handla om att anpassa medarbetarens arbetsuppgifter och arbetstider eller konsultation om aktuella hjälpbehov och stöd, med mera. Åtgärderna ska utföras av en anordnare som är godkänd av Försäkringskassan, som till exempel företagshälsovård eller annan aktör.
När återgång till arbetet inte längre är möjligt
Arbetsgivaren är skyldig att vidta rimliga åtgärder på arbetsplatsen för att möjliggöra för anställda med funktionshinder att fortsätta arbeta. Om en anställd på grund av sjukdom eller skada inte klarar sitt ordinarie arbete, har arbetsgivaren skyldighet att undersöka möjligheter för omplacering.
Skyldigheten sträcker sig däremot inte till att inrätta nya tjänster eller att utvidga verksamheten för att en sjuk eller skadad anställd ska kunna behålla sin anställning.
Nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller skada är normalt inte saklig grund för uppsägning. Om den anställdes arbetsförmåga är kontinuerligt nedsatt i den utsträckningen att denne inte längre kan utföra arbete av någon betydelse för arbetsgivaren, kan dock en uppsägning på grund av sjukdom vara sakligt grundad. För att en uppsägning på dessa grunder ska godtas, krävs att arbetsgivaren har undersökt och kommit fram till att det är omöjligt att omplacera den anställde till andra arbetsuppgifter.
Uppdaterad .