Det finns många olika typer av ledigheter där de vanligaste är semester och olika typer av tjänstledighet.
Nedan finns en sammanfattning om de mest vanligt förekommande ledigheterna. Mall för ledighetsansökan finns HÄR.
Semester
Tjänstledighet
Arbetsfria dagar
Permission, kort ledighet med lön
Semester
Semester är lagstadgad rätt till ledighet som regleras i semesterlagen, men även i kollektivavtal och i anställningsavtal. Enligt semesterlagen (1977:480) är grundregeln för förläggning av semestern att fyra veckors sammanhängande semester ska förläggas till perioden juni–augusti.
Med semesterår avses tiden från och med den 1 april ett år t.o.m. den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid närmast före ett semesterår kallas intjänandeår. (Genom lokalt avtal kan semesteråret ha en annan period. Då kan parterna avtala om att intjänandeåret och semesteråret ska sammanfalla. Det innebär att medarbetaren tjänar in semesterlön samma år som den anställs och kan ta ut betald semesterledighet under sitt första anställningsår).
Semesterrätt avser både betalda och obetalda semesterdagar. Semesterrätten innebär rätten till ledighet, men inte alltid rätt till lön under ledigheten. Semester som inte har tjänats in är obetald. Semesterlagen ger rätt till 25 semesterdagar varje semesterår (dessa kan alltså vara både betalda och obetalda).
Medarbetare med målstyrd arbetstid kan ha fler semesterdagar enligt överenskommelse som kompensation för övertid.
Vill du veta mer hur man beräknar intjänad semester eller har du andra frågor om semester gå in och läs mer i kollektivavtalet.
Övriga arbetsrättsliga lagar kring ledighet att förhålla sig till som arbetsgivare finner du på Riksdagens hemsida.
• Föräldraledighetslagen (1995:584) Läs mer om föräldraledighet, VAB och föräldrapenning samt hur du som arbetsgivare lämnar svar på inkomstförsäkran på Försäkringskassans hemsida.
• Studieledighetslagen (Lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning).
• Lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet (1997:1293).
• Lagen om rätt till ledighet vid trängande familjeskäl (1998:209).
• Lag om ledighet för närståendevård (1988:1465).
• Lagen om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete (2008:565).
Tjänstledighet
Förutom de ovanstående beskrivna ledigheterna som medarbetaren enligt lag har rätt att vara tjänstledig för kan det förekomma att medarbetaren önskar vara ledig, då handlar det om obetald ledighet i form av tjänstledighet. Beslut om att godkänna sådan ledighet tar du som arbetsgivare.
Tjänstledighet utan ovan nämnda bakgrunder är inte någon rättighet för arbetstagaren utan får bedömas från fall till fall från arbetsgivarens förutsättningar och ifall det kan ske utan olägenhet för verksamheten.
Arbetsfria dagar
Nationaldagen, midsommarafton, julafton, nyårsafton och dagen efter Kristi himmelsfärdsdag är arbetsfria dagar.
Trettondagsafton, Skärtorsdagen, Valborgsmässoafton, dagen före Kristi himmelsfärds dag och dagen före Alla helgons dag är enligt kollektivavtal halv dag (4 timmar).
Om Nationaldagen (6 juni) infaller en lördag eller söndag har medarbetare rätt till en dags permission.
Rätten till ledighet gäller den som var anställd den 6 juni. Ledigheten ska tas ut under det aktuella kalenderåret, efter överenskommelse mellan närmsta chef och medarbetare. Ledighet som inte har tagits ut under det aktuella kalenderåret förfaller.
Permission, kort ledighet med lön
Permission beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar t.ex. vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom tjänstemannens familj eller nära anhörigs dödsfall.
Uppdaterad .