Här gör ni er incidentrapport (för kretsen)
Systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM
Lagar och förordningar arbetsmiljö
Kränkande särbehandling och diskriminering
En god arbetsmiljö är en förutsättning för att möjliggöra våra verksamheter. Arbetsmiljöarbetet handlar främst om att förebygga ohälsa och skador på grund av arbetet, såväl den fysiska miljön som den psykosociala. I det här avsnittet kan du läsa mer om vilka krav kretsledningen har gällande ansvar för arbetsmiljö och tips på var du kan få mer information i ämnet.
Arbetsgivaren är alltid skyldig att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. Kretsstyrelsen kan skriftligen delegera arbetsmiljöarbetsuppgifter till frivilligledare eller anställda chefer, en bra mall att använda finns här. Observera att det endast är uppgifterna inom arbetsmiljöarbetet som kan delegeras, inte det formella ansvaret.
Arbetsmiljön ska vara lika säker för alla, oavsett typ av medarbetarskap, det vill säga frivilliga, förtroendevalda, personer hänvisade från olika myndigheter, samt praktikanter och anställda. Även inhyrd/inlånad arbetskraft omfattas av kretsstyrelsens arbetsmiljöansvar.
Systematiskt arbetsmiljöarbete – SAM
Det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM, är först och främst förebyggande och handlar om att tydliggöra fysiska och psykosociala arbetsmiljöfrågor anpassade till arbetsplatsen. Syftet är att hitta och åtgärda eventuella risker och brister innan någon hunnit skadas. I arbetet ingår också att följa upp eventuella olyckor eller tillbud och vidta åtgärder.
Arbetsmiljöverket har bra tips och vägledning för att komma igång med SAM.
När du genomför en skyddsrond i second hand kan du med fördel använda dig av Checklista för fackhandel.
Krav på dokumentation
Alla arbetsgivare har skyldighet att arbeta med SAM, kraven på skriftlig dokumentation skiljer sig beroende på hur många anställda kretsen har. Vi har valt att inkludera frivilliga även om lagen i juridisk mening generellt inte omfattar frivilliga. Genom att omfatta alla medarbetare i SAM kan kretsen säkerställa en en trygg och säker arbetsmiljö för alla. Matrisen syftar till att ge en enkel översikt gällande vilka rutiner och handlingsplaner som behöver upprättas och följas beroende på antalet anställda samt om verksamheten helt utgörs av frivilliga.
|
Dokument |
Frivilliga |
1-9 anställda |
10-20 anställda |
|
Arbetsmiljöpolicy |
Ja |
ja |
Ja, skriftliga |
|
Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete |
Ja, skriftlig |
Ja, skriftlig |
Ja, skriftlig |
|
Handlingsplan för arbetsmiljöarbetet |
Ja, skriftlig |
Ja, skriftlig |
Ja, skriftlig |
|
Delegering av arbetsmiljöarbetsuppgifter |
Ja |
Ja |
Ja, skriftliga |
|
Riskbedömning |
Ja, skriftlig |
Ja, skriftlig |
Ja skriftlig |
|
Instruktioner vid allvarliga risker |
Ja, skriftliga |
Ja, skriftliga |
Ja skriftliga |
|
Rutin för anmälan av tillbud och olycksfall |
Ja, skriftlig |
Ja, skriftlig |
Ja, skriftlig |
|
Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet |
Ja |
Ja |
Ja skriftlig med handlingsplan |
|
Skyddsombud |
Nej |
Fler än 5 anställda |
Ja |
|
Riktlinjer och rutiner mot trakasserier |
Ja, skriftliga |
Ja, skriftliga |
Ja, skriftlig med handlingsplan* |
|
Årlig lönekartläggning |
Nej |
Ja |
Ja skriftlig med handlingsplan* |
*Vid fler än 25 anställda
Undersökning och riskbedömning
Att undersöka arbetsmiljön och bedöma risker i verksamheten tillhör de centrala aktiviteterna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Riskbedömningar ska genomföras löpande i samband med verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning. Riskbedömningar görs också när ändringar i verksamheten planeras. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker ur arbetsmiljösynpunkt. Exempel på ändringar skulle kunna vara: arbetsbrist, samgående av kretsar, nya eller tillfälliga verksamheter, byte till nya lokaler eller vid omfattande renovering. Ladda ned en blankett för riskbedömning
Om en förändring ska göras i verksamheten (till exempel personalförändringar, nya arbetstider, nya arbetsmetoder eller ny organisation) ska alltid en riskbedömning göras. Mallen riskbedömning vid organisationsförändring är ett bra underlag att utgå ifrån.
Lagar och förordningar arbetsmiljö
I Riktlinje för arbetsmiljö kan du läsa mer om lagar och regler kopplat till arbetsmiljöarbetet samt ta del av arbetsmiljöföreskrifter (Afs) som kan vara tillämpliga i kretsens verksamheter.
Hot och säkerhet
Svenska Röda Korset ser säkerhetsarbetet som proaktiva åtgärder för att förhindra, och som en förmåga att hantera konsekvenser av oönskade händelser och dess skadliga effekter på människor och egendom.
Grunden för kretsens säkerhetsarbete bygger dels på Arbetsmiljölagen och dels på de riktlinjer för arbetsmiljö som finns för Svenska Röda Korset . Riktlinjen för arbetsmiljö som gäller i tjänstepersonsorganisationen kan även användas som utgångspunkt för arbetsmiljöarbete i krets. Riktlinjen hittar du HÄR.
Det förebyggande arbetet
Det är viktigt att göra en bedömning av risken för våld och hot både för verksamheten i sin helhet och för enskilda frivilliguppdrag, till exempel verksamhet med migranter, vid fängelser och häkten eller verksamhet som genererar pengar. En noggrann kartläggning av de olika verksamheter som kretsen bedriver är nödvändig.
Det är viktigt att kartläggningen utmynnar i ett åtgärdsprogram som behövs för att förebygga våld och hot. Risken avgör vilka åtgärder som behövs. Dessa kan gälla organisatoriska förändringar, säkerhetsrutiner, tekniska hjälpmedel, anpassning av lokaler, information, utbildning och åtgärder efter inträffad händelse. Kretsstyrelsen har ansvar för säkerheten på arbetsplatsen. Använd gärna checklista för kartläggning hot och våld, som du hittar HÄR (pdf).
Uppföljande åtgärder
Det är viktigt att det finns rutiner för att uppmärksamma, rapportera och följa upp alla tillbud och händelser med inslag av våld och hot. Risker och tillbud som uppmärksammas av frivilliga meddelas till frivilligledaren eller annan avtalad ansvarig person. Ytterst är det kretsledningen som har ansvar för att det finns en ordning för detta som också är känd.
Om det inträffat ett allvarligt fall av våld eller hot är det viktigt att de övriga medarbetare får veta vad som hänt. För att förebygga oro och rykten bör chefen snarast informera dessa. Både den som personligen har drabbats av våld eller hot och de som varit med vid händelsen kan ha behov av psykosocialt stöd.
Det är därför mycket viktigt att kretsledningen ser till att medarbetare får hjälp, också av professionellt slag, som kan behövas både omedelbart efter händelsen och senare. En inträffad incident måste också leda till att den analyseras och åtgärder vidtas så att den inte upprepas. Vid särskilda situationer kan det innebära att aktuell verksamhet måste stängas under en period.
Vid händelser som innefattar hot mot den personliga säkerheten ska alltid kretsstyrelsen informeras. Beroende på art av incident ska Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan och/eller Polisen kontaktas. Kretsstyrelsen ansvarar för att utreda händelsen och vidta åtgärder. Läs vidare om hur du rapporterar incidenter under avsnittet olycksfall.
Obligatorisk introduktion i säkerhet:
Rödakorsare arbetar i varierande miljöer. Det är viktigt att förstå den lokala säkerhetssituationen för att minimera riskerna, utsattheten och öka möjligheten för de humanitära insatserna.
Svenska Röda Korsets säkerhetsguide – Var försiktig! (länk) riktar sig till alla nya rödakorsare som
har ett uppdrag i Svenska Röda Korset, det vill säga frivilliga, förtroendevalda, anställda, praktikanter, studerande. Materialet syftar dels till att vara en obligatorisk introduktion för alla nya rödakorsare dels till att vara ett arbetsverktyg för det löpande arbetet med att förebygga risker och åtgärda samt rapportera incidenter.
För er som driver Second Hand-butik finns ett kostnadsfri och mycket bra certifieringsprogram via Handelsrådet som berättar hur vi förebygger rån och andra hotfulla situationer. Läs mer HÄR (länk). Använd gärna checklista för kartläggning av hot och våld som du hittar på Handelsrådets hemsida.
Olycksfall
De anmälningar och utredningar som du behöver göra för att åtgärda olycksfall och tillbud kan du läsa mer om i detta stycke. Längre ner i detta stycke hittar du formuläret för incidentrapportering. Observera att incidentrapporteringen endast är en intern rapportering för att samla in statistik nationellt.
Att utreda orsakerna till ohälsa, olyckor och tillbud är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är nödvändigt att alltid utreda orsaker till oönskade händelser för att se om det finns samband mellan händelser och arbetet. Syftet är att hitta orsaker till händelser, inte att kasta skuld på någon.
I händelse av hot och våld, olycksfall, eller dödsfall som drabbar en
• kretsanställd
• frivillig
• praktikant
• person som arbetstränar
i samband med genomförandet av sitt uppdrag i Svenska Röda Korset (både utanför och inom kretsens lokaler) eller av andra anledningar befunnit sig i kretsens lokaler ska någon av följande krisplaner aktiveras:
Rutiner vid dödsfall kretsanställd/frivillig
Rutiner vid olycksfall/svår händelse kretsanställd/frivillig
Vi uppmanar samtliga kretsar att bekanta sig med dessa krisplaner och att se till att en kopia förvaras för personalen på en lättillgänglig plats i kretslokalen.
Anmäl tillbud och olyckor
Om en olycka inträffar ska den anmälas och utredas. Det gäller även tillbud (en händelse som kunde ha lett till skada eller ohälsa), arbetssjukdomar och olyckor som inträffar på väg till och från arbetet. Det kan vara kroppsliga skador men också psykiska problem. Här är några exempel:
• Halkolyckor
• Trafikolyckor på vägen till eller från arbetet
• Allergier mot något ämne man arbetar med
• Att man mår dåligt psykiskt på grund av konflikter eller stress på arbetsplatsen
• Hot och våld
Det ska vara tydligt för alla medarbetare hur och till vem de rapporterar olycksfall och tillbud.
Utred händelsen
Det är viktigt att undersöka varför ett tillbud eller en skada uppstod och göra åtgärder för att det inte ska hända igen. Chefen ansvarar för att göra utredningen i samråd med medarbetare och arbetsmiljöombud.
Minneslista för utredningen:
• Beskriv vad som hänt.
• När, var och hur hände det?
• Varför hände det?
• Vilka åtgärder kunde hindrat händelsen?
• Vilka åtgärder behöver vi göra direkt?
• Se över andra verksamheter och bedöm om det finns risk att något liknande inträffar?
Anmäl händelsen
Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan:
Arbetsgivaren har ett ansvar för att anmäla olyckor, allvarliga tillbud och arbetssjukdomar till Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket när det gäller anställda. Det är närmaste chef som ansvarar för att anmälning görs och om arbetsplatsen har ett skyddsombud involveras denne. Anmälan gör du på Försäkringskassans och Arbetsmiljöverkets gemensamma webbplats, KLICKA HÄR.
AFA Försäkring, TFA (Arbetsskadeförsäkringen)
En anställd som råkat ut för en arbetsskada kan också behöva göra anmälan till AFA Försäkring, som betalar ut ersättning för arbetsskada om arbetsskadan leder till sjukskrivning i mer än 14 dagar, och skadan medför kostnader med minst 600 kronor. Arbetsskadan ska även ge förlust av en eller flera friska tänder, skadan kommer att ge bestående besvär eller om skadan leder till dödsfall.
Kollektiv olycksfallsförsäkring
Frivilliga omfattas av Svenska Röda Korsets kollektiva olycksfallsförsäkring och en anmälan görs till Söderberg & Partner. Läs mer om försäkringen HÄR.
Samtalsstöd
Röda Korsets verksamheter är varierande, uppkommer ur de lokala behoven och vilar på en humanitär grund. I vårt arbete med att lindra och förhindra mänskligt lidande behöver vi vara uppmärksamma på att våra medarbetare mår bra och att de får förutsättningar att hantera det som kan kännas svårt eller tungt i vårt uppdrag. Ibland behöver vi komma ihåg att stötta varandra i arbetsgruppen eller få möjlighet att ventilera med chefen.
Det finns också situationer när vi behöver ta professionell hjälp och erbjuda våra medarbetare samtalsstöd som en åtgärd när arbetsrelaterad ohälsa har uppstått.
Behovet av samtalsstöd kan uppstå hos en medarbetare av olika skäl och med varierande allvarlighetsgrad. Du som chef behöver avgöra om samtalsstödet är en förebyggande åtgärd för att förhindra att arbetsrelaterad ohälsa uppstår eller om det är en åtgärd som behövs när arbetsrelaterad ohälsa har uppstått.
Samtal som förebygger arbetsrelaterad ohälsa
Stödjande samtal av chef och kollegor
Ett gott samarbetsklimat förebygger psykosocial ohälsa hos medarbetarna. När vi känner oss trygga i vår arbetsgrupp är det mest naturliga att ta stöd och hjälp hos chefen och gruppen när arbetet känns tungt eller svårt. En god arbetsmiljö och en lyssnande chef förebygger ohälsa hos medarbetarna. Använd materialet psykosocialt stöd till rödakorsare samt materialet tips på strategier om stressen drabbar dig. Materialet hittar du HÄR (länk) och det riktar sig både till dig som chef och till medarbetare.
Falck Healthcare stödtelefon
Som ett komplement till den ordinarie stödstrukturen finns en möjlighet att få samtalsstöd via Falck Healthcares stödtelefon. Det kan till exempel vara om det finns behov av att ventilera kring uppdraget på en tidpunkt utanför arbetstiden eller vid behov av att ventilera med någon utanför arbetsgruppen. Tjänsten omfattar tre samtal, är kostnadsfri och samtalsterapeuterna har tystnadsplikt. Hit kan du som förtroendevald, frivillig eller anställd i kretsen ringa.
Falck Healthcare nås på tel. 0200-21 63 00, alla dagar kl.8:00–21:00
Uppge Röda Korset och koden ”Volontär”.
Samtal som åtgärd vid arbetsrelaterad ohälsa
Upphandla samtalsstöd hos företagshälsovård
Enligt arbetsmiljölagen är vi skyldiga att upphandla kompetens när vår egen kompetens som arbetsgivare inte räcker till. Om vi upptäcker allvarliga brister i den psykosociala arbetsmiljön har vi skyldighet att utreda vilka åtgärder vi behöver genomföra för att förbättra arbetsmiljön. Om en medarbetare uppvisar ohälsa kopplat till psykosociala brister i arbetsmiljön kan det vara aktuellt att erbjuda samtalsstöd samtidigt som åtgärder tillsätts för att förbättra arbetsmiljön.
Exempel på brister i arbetsmiljön där medarbetare kan uppvisa ohälsa är bland annat situationer som innehåller kränkande särbehandling, hög arbetsbelastning och otydlighet i organisationen som leder till stressrelaterade symptom. Det kan också behövas professionell hjälp i händelse av en krissituation på arbetsplatsen. Det finns inget centralt avtal med företagshälsovården. Kretsen upphandlar tjänsten lokalt på orten.
Krisstöd via försäkringen Mötesplats kupan
I de fall kretsen har tecknat en försäkring för Mötesplats kupan, se försäkringsinformation HÄR, ingår bland annat försäkring som omfattar händelse av kris-, kundolycksfall- och överfall. Observera att kretsen aktivt behöver ansluta sig till denna försäkring genom att ta kontakt med infoservice via info@redcross.se Till exempel ges kristerapi av psykolog upp till tio tillfällen vid traumatisk händelse.
Kränkande särbehandling och diskriminering
Enligt Arbetsmiljöverkets definition är kränkande särbehandling: ”Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt, och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap”.
Diskriminering
är en form av kränkande särbehandling och kan beskrivas som att olika individer behandlas olika på ett orättvist sätt på grund av vem de är, vad de tror på eller hur de lever.
Mobbning
är när någon utsätts för systematiska kränkningar under längre tid. Mobbning kan bland annat vara att ignorera eller frysa ut någon, ha ett överdrivet kontrollbehov, undanhålla information eller att tala illa om någon. Den som mobbas utsätts för respektlöshet och får försämrad självkänsla, upplever otrygghet och fysisk och psykisk ohälsa.
Sexuella trakasserier
är ytterligare en form av kränkande särbehandling som i arbetslivet innebär ovälkommet sexuellt uppträdande i ord eller handling, som leder till att någon känner sig förnedrad, stressad eller illa till mods. Människor reagerar på olika sätt på kränkningar och det är den som utsätts för kränkningen som definierar om en händelse ska uppfattas som sexuella trakasserier eller inte.
Kränkande särbehandling
Alla medarbetare har ett ansvar för arbetsmiljön. Medarbetare får inte under några omständigheter medverka i kränkande särbehandling; varken som den som kränker eller den som stillatigande ser på. Arbetsgivaren har ett ansvar för att uppmärksamma på det som pågår. Chefer har ett särskilt ansvar när det gäller att förebygga, uppmärksamma och hantera kränkande särbehandling. Chefen ansvarar för att:
• Alla medarbetare får kännedom om vår inställning till kränkande särbehandling.
• Normer för en tolerant och respekterande arbetsmiljö upprätthålls och utvecklas genom till exempel diskussioner om vilka förhållningssätt, bemötande och uppträdande som ska gälla på arbetsplatsen.
• Vid misstanke om kränkande särbehandling snarast ta i frågan och ta stöd och hjälp av HR, samt vid behov även av extern expertis.
Diskriminering
I Svenska Röda Korset har vi nolltolerans mot diskriminering. Det innebär att vi inte diskriminerar någon i organisationen. Det gäller såväl frivilliga som de personer som besöker våra verksamheter. Se vidare i grundprinciperna och uppförandekoden.
Diskrimineringslagen:
Diskrimineringslagen är tvingande och diskrimineringslagens syfte är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett:
• Kön
• Könsöverskridande identitet eller uttryck
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionsnedsättning
• Sexuell läggning
• Ålder
Det är förbjudet att diskriminera på dessa grunder både direkt och indirekt. Det är till exempel inte tillåtet att diskriminera föräldralediga i enlighet med föräldraledighetslagen. Att diskriminering inte får förekomma betyder att en viss grupp av personer eller en person inte får missgynnas, behandlas kränkande eller orättvist p.g.a. mänskliga olikheter. Detta gäller såväl anställda som arbetssökande.
Avgörande för om ett missgynnande har skett är den effekt detta har gett upphov till som uppstått oavsett om arbetsgivaren haft för avsikt att diskriminera eller ej. Förbudet gäller alltså även om diskrimineringen skulle vara oavsiktlig.
Vem gäller lagen för i arbetslivet?
Lagen är tillämplig mellan å ena sidan arbetsgivare och å andra sidan den hos arbetsgivaren som:
• är arbetstagare
• gör en förfrågan om eller söker arbete
• söker eller fullgör praktik
• är beredd att utföra, eller utför, arbete som inhyrd eller inlånad personal
• Lagen gäller såväl tillsvidareanställda som tidsbegränsade anställningar oavsett arbetstidens längd.
Vad behöver kretsen göra för att följa lagen?
Framförallt behöver kretsledningen arbeta förebyggande för att förhindra att diskriminering uppstår. Ett aktivt arbete med att hålla grundprinciperna och uppförandekoden levande är bra exempel på förebyggande åtgärder. Det är kretsledningens ansvar att alla medarbetare känner till riktlinjer och rutiner mot kränkande särbehandling, där förutom diskriminering även mobbning och sexuella trakasserier innefattas. Enligt lagen behöver kretsen även upprätta följande arbete lokalt, se mallen HÄR (word).
Diskrimineringslagen innefattar ett förbud mot repressalier för den som anmäler ett fall av misstänkt diskriminering. Det innebär att en anställd får enligt lagen inte missgynnas för att denne har gjort en anmälan.
Diskrimineringsombudsmannen utövar tillsyn över att denna lag följs. Den som bryter mot diskrimineringslagen ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär.
Terminalglasögon
Användandet av bildskärmsglasögon regleras i AFS 1998:5 § 6 (Arbete vid bildskärm) samt AFS 1998:1 § 2 (Belastningsergonomi). Arbetar medarbetaren mer än en timme per dag vid bildskärm har denne rätt att genomgå en synundersökning för att klarlägga om hen behöver terminalglasögon. Alla medarbetare oavsett anställningsform eller omfattning har rätt till terminalglasögon.
Du som arbetsgivare är alltså skyldig att ersätta medarbetaren för dels synundersökning, samt vid ett konstaterat behov, terminalglasögon. Ni avgör själva vilken kostnadsnivå på glasögon som gäller, men normal praxis är att lägre prisintervall på bågar bekostas av arbetsgivaren.
Det finns ett ramavtal mellan Svenska Rödakorset och Synoptik. Krets som är arbetsgivare kan också använda sig av detta erbjudande. För att kunna ta del av det fyller den anställda i en rekvisitionsblankett (digitalt) som godkänns av ansvarig chef/kontaktperson i styrelsen. Rekvisitionsblanketten hittar du som anställd här. Läs mer om hur du går tillväga på Synoptiks hemsida.
Synoptik erbjuder dessutom extra bra erbjudande på privata köp (gäller såväl anställda som frivilliga/förtroendevald) om du använder dig av följande formulär.
Företagshälsovård
Det finns inget krav på att ha avtal med företagshälsovård, men det arbetsmiljölagen säger är att det ska finnas expertis att tillgå i de fall det kan komma att behövas. Om det inte finns tillräcklig kompetens eller kunskap inom en arbetsplats för att kunna lösa arbetsmiljöproblem kan arbetsgivaren behöva anlita sakkunnig hjälp utifrån, så som företagshälsovården. De arbetar bland annat med läkarundersökningar, ergonomi, arbetsanpassning, psykisk ohälsa och rehabiliteringsutredningar.
Det finns inom Svenska Röda Korset ett centralt tecknat avtal med Falck (tidigare Previa). Kretsar som vill använda sig av dem kan teckna ett hängavtal. Skicka ett mejl till hr-service@redcross.se med kontaktuppgifter för vidare information.
Uppdaterad .