Varför är det viktigt att kretsen har beredskap att agera i kris?
Vad kan kretsarna bistå med i händelse av en kris?
Vilka frivilliga ska ingå i kretsens krisberedskap?
Vad är en krisberedskapsplan och varför är det viktigt att ha?
Vad ska finnas med i en krisberedskapsplan?
Vilket stöd kan kretsen få med att ta fram sin krisberedskapsplan?
Vad kostar det att ha en krisberedskap i kretsen?
Vilka ekonomiska medel finns att söka från Svenska Röda Korset i samband med en faktisk krisinsats?
Vilka utbildningar kan vi gå?
Vilka materiella resurser kan behövas i en krisinsats?
Vad händer om kretsen inte har resurser för att göra en insats vid kris? Finns hjälp att få?
Vilka kan vi samverka med i händelse av en kris? Myndigheter, organisationer, företag?
Varför är det inte lämpligt att Röda Korset ingår i kommunens POSOM-grupp eller frivilliga resursgrupp (FRG)?
Varför är det viktigt att kretsen har beredskap att agera i kris?
Att Svenska Röda Korset, där kretsarna ingår, ska ha en beredskap att agera i kris och väpnad konflikt är, och har alltid varit, en av rödakorsrörelsens grundläggande uppgifter. Detta framgår också i ändamålsparagrafen, §1, I Svenska Röda Korsets stadgar. Röda Korset har också en stödjande roll till landets myndigheter, både i kris och i väpnad konflikt. Mer om detta kan du läsa i Handbok Lokal krisberedskap.
Vad kan kretsarna bistå med i händelse av en kris?
Röda Korset är ett stöd när samhällets övriga resurser inte räcker till och behöver förstärkas. Vi kan antingen agera på eget initiativ eller på förfrågan av exempelvis en kommun, en räddningsledare eller en länsstyrelse. När en kris inträffar kan vi agera på olika sätt. Beroende på vad som inträffat och vilka behov som uppstår kan vi behöva svara med olika typer av insatser. Det kan exempelvis handla om att en krets behöver ställa om vardagsverksamheten genom att öppna upp sin mötesplats eller second hand-butik och ta emot människor utöver ordinarie öppettider. Andra vardagsverksamheter såsom rödakorsvärdar, besöksverksamhet eller läxhjälp kan också behöva ställas om, det vill säga utökas utöver ordinarie tider eller ändra fokus för att möta akuta behov. Se även avsnitt 3.2 i Handbok lokal krisberedskap.
Vilka frivilliga ska ingå i kretsens krisberedskap?
Alla frivilliga kan ingå i kretsens krisberedskap. Det finns olika uppgifter som kan behöva lösas under en krisinsats, beroende på händelsen. Allt från att koka kaffe, bemanna en mötesplats, dokumentera insatsen och sortera gåvor till att ta hand om personer i behov av såväl psykologiskt stöd som första hjälpen. Se även avsnitt 3.2 i Handbok lokal krisberedskap.
Vad är en krisberedskapsplan och varför är det viktigt att ha?
En krisberedskapsplan är ett dokument som anger hur kretsen ska arbeta och organisera sig om en kris inträffar lokalt. Den beskriver också vilken förmåga kretsen har att svara upp mot kriser lokalt. När en kris inträffar är det för sent att försöka komma på hur arbetet och organisationen ska se ut och därför är det också viktigt att i förväg ha klargjort detta i kretsens krisberedskapsplan.
Vad ska finnas med i en krisberedskapsplan?
I kretsens krisberedskapsplan ska bland annat finnas information om hur kretsen kan kontaktas, vilken förmåga kretsen har att agera (med angivande av resurser, materiella såväl som personella) och vilken typ av tjänster kretsen kan ställa upp med. I Handbok Lokal krisberedskap finns en utförlig beskrivning av vad en krisberedskapsplan bör innehålla. Där finns även en mall till stöd för utarbetande av krisberedskapsplanen.
Vilket stöd kan kretsen få med att ta fram sin krisberedskapsplan?
Här på Rednet finns en hel del material till stöd för arbetet. Vid frågor, kontakta Infoservice så hänvisar de er vidare.
Vad kostar det att ha en krisberedskap i kretsen?
Arbetet med att bygga upp kretsens krisberedskap kostar ganska mycket tid, men inte särskilt mycket pengar. Krisberedskapen ska i huvudsak bygga på kretsens befintliga verksamheter och i dessa finns de frivilliga som utbildats för sina uppdrag. Att sätta ihop krisberedskapsplanen kräver ett antal möten och styrelsebeslut. Rent materiellt kan kretsen behöva investera i en del saker såsom filtar, västar till de frivilliga, vattendunkar, en batteridriven FM-radioapparat och lite annat som kan vara bra att ha.
Vilka ekonomiska medel finns att söka från Svenska Röda Korset i samband med en faktisk krisinsats?
Det pågår ett arbete för att ta fram riktlinjer kring på vilket sätt och under vilka förutsättningar kretsar ska kunna ersättas för genomförda insatser. Mer information om detta kommer att läggas på Rednet när detta är klart.
Vilka utbildningar kan vi gå?
Alla frivilliga i Röda Korsets verksamheter ska ha genomgått grundläggande kurser för att ha kännedom om vilken organisation de jobbar för och vilka förutsättningar som gäller för detta. Utöver det ska frivilliga som deltar i vissa verksamheter även ha genomgått verksamhetsspecifika utbildningar. Exempel på detta är frivilliga i verksamheten inom Kriminalvården och skydds- och asylverksamheterna, rödakorsvärdar på sjukhusen och första hjälpare i första hjälpen-grupperna.
För att tillhandahålla en effektiv krisberedskap krävs en bred bas av frivilliga med ett flertal olika kompetenser. Särskilt viktig är kunskap om psykosocialt stöd. Läs om vilka utbildningar som krävs inom lokal krisberedskap här. Alla utbildningar är kostnadsfria.
Vilka materiella resurser kan behövas i en krisinsats?
Det beror på vilken typ av insats det gäller, men generellt behövs materiel för att kunna arbeta med planering, kommunikation och dokumentation under insatsen. Frivilliga behöver kunna identifieras genom västar eller andra funktionskläder, banderoller och liknande. Filtar, kläder etcetera behövs för att hålla drabbade varma. Termosar, muggar med mera kan behövas för att kunna tillhandahålla fika, lite gosedjur, spel, barnböcker, papper, pennor och kritor för att underhålla drabbade barn och mobilladdare för olika telefonmodeller för att möjliggöra laddning av drabbades telefoner och därmed också kontakt med deras närstående. Utöver detta kan även annat behövas men det är helt och hållet beroende på situationen och får förmodligen lösas när situationen uppstår.
Vad händer om kretsen inte har resurser för att göra en insats vid kris? Finns hjälp att få?
Kapaciteten och förmågan att svara upp i kriser ser olika ut i landet och en del kretsar har inte resurser att agera själva. Det är därför det är så viktigt kretsarna i en kommun går samman kring en gemensam plan där varje krets ser över sina resurser för att se hur var och en kan bidra. Ingen kan göra allt men alla kan hjälpa någon och tillsammans är vi starka. Kretsen kan alltid kontakta Svenska Röda Korsets Tjänsteperson i beredskap (TiB) för att få stöd i samband med en krisinsats.
Vilka kan vi samverka med i händelse av en kris? Myndigheter, organisationer, företag?
Vi kan samverka med de allra flesta under förutsättning att vi inte åsidosätter våra grundläggande värderingar och grundprinciperna. Se även avsnitt 4.5 i Handbok lokal krisberedskap.
Varför är det inte lämpligt att Röda Korset ingår i kommunens POSOM-grupp eller frivilliga resursgrupp (FRG)?
Det finns inget som hindrar Röda Korset från att samverka med POSOM/kommunens krisstöd. Det innebär att vi kan delta vid möten och samverka under insatser, men som rödakorsare kan vi inte arbeta i POSOM-gruppens västar. En rödakorsare arbetar alltid i Röda Korsets väst under ledning av Röda Korset.
Samma förhållande gäller Frivilliga resursgrupperna (FRG) som är en förstärkningsresurs till kommunen och organiseras av Civilförsvarsförbundet. Medlemmar i FRG skriver avtal med och ersätts av kommunen. De arbetar i egna västar under krisinsatser och i samband med olika krisberedskapsaktiviteter.
Uppdaterad .