Under rubrikerna nedan har vi samlat tips och råd, som förberedelse inför möjliga lokala insatser i samband med olika händelser.
Social oro
Allvarlig olyckshändelse
Brand i bostadshus
El- och strömavbrott
Skogs- och gräsbrand
Stormar och snöoväder
Värmebölja
Översvämning
Krislåda
Det är bra att förbereda sig själv och sin familj för det fall att en själv blir drabbad av exempelvis ett lite längre strömavbrott. Här hittar du tips på vad du kan packa i en krislåda för att klara dig i en vecka.
Social oro
Social oro kan uppkomma som en reaktion på en händelse eller situation som snabbt ökar, exempelvis efter en sprängning eller skjutning. Social oro kan också vara en reaktion på långvariga och lågintensiva kriser, så som neddragning av samhällsservice och välfärdsinsatser som i sin tur bidrar till marginalisering av grupper och områden.
För oss rödakorsare är det viktigt att kopplingen mellan krisberedskap och social hållbarhet blir tydlig. Röda Korsets styrka är vår lokala närvaro och att vi arbetar förebyggande. Vi finns på plats innan, under och efter krisen. Det är vardagsverksamheten vi ställer om och växlar upp vid kris.
Vid social oro kan ni som krets exempelvis hjälpa till med trygghetsskapande verksamheter såsom trygghetsvandring och bemanning av mötesplats där det exempelvis erbjuds psykosocialt stöd. Vi kan även hjälpa till att sprida relevant och bekräftad information. Vi kan agera både på eget initiativ eller på förfrågan av exempelvis kommunen.
Många kretsar har en god lokal samverkan med andra organisationer, trossamfund och övriga aktörer och kan då agera tillsammans i olika insatser. Samverkan kan till exempel bestå av gemensam bemanning av en insats, planering och förebyggande arbete eller samverkan kring en mötesplats/lokal. Genom samverkan kan vi också enklare inventera vilka behov som finns i området och anpassa våra insatser därefter.
Om ni som krets genomför verksamhet vid social oro är det viktigt att komma ihåg att er egen säkerhet alltid är viktigast. Detta betyder bland annat att ni måste ha gjort en bedömning av läget, att ni alltid ska arbeta tillsammans två och två och att det syns att ni är rödakorsare, genom att ni exempelvis har en rödakorsväst på er. Läs mer om säkerhetsarbetet inom den lokala krisberedskapen här. Kom ihåg att ni alltid kan kontakta Tjänsteperson i beredskap (TiB) ifall ni behöver hjälp och stöd.
Det är också viktigt att ha att komma ihåg att alla rödakorsare har rätt till stöd, både i vardaglig verksamhet och vid krisinsatser. Läs mer och psykosocialt stöd för rödakorsare här.
Allvarlig olyckshändelse
Vår styrka är att vi finns på många platser i Sverige och ofta med en butik i närheten av en väg eller verksamhetslokal i ett centrum eller tätort. Därför har vi förutsättningar att snabbt kunna erbjuda stöd vid en allvarlig olyckshändelse, t.ex. vid en allvarlig och större trafikolycka.
Vid en trafikolycka kan vi stödja på flera olika sätt, såsom psykologisk första hjälpen och fysisk första hjälpen, antingen på platsen där olyckan skedde eller vid en uppsamlingsplats för de drabbade. Om insatsen pågår under en längre tid har vi ibland möjlighet att hjälpa till med fika och omsorg för de som utför räddningsuppdraget.
Inventerade risker skapar förberedelse. En allvarlig olyckshändelse handlar inte bara om missöden i trafiken. Det kan också vara en olyckshändelse som sker på en större arbetsplats - som i en gruva eller ett köpcenter. När kretsen arbetar med krisberedskapsplanen, är det bra att göra en lista över tänkbara, större olyckor som kan ske i kretsens geografiska närhet, och som skulle kunna påverka dennes verksamhet. Kretsen får därmed en viss förberedelse på hur den ska agera vid en allvarlig händelse - som ofta sker hastigt och oväntat.
Brand i bostadshus
När ett bostadshus brinner kan de som bor i det drabbas genom att de förlorar både närstående och ägodelar. Ofta är brandförloppet snabbt och man får sällan med sig det som man behöver i kläd- och prylväg. Kommunerna är ofta väldigt snabba på att stödja dem som drabbats, men ibland har situationer uppstått som gör att drabbade aktivt sökt sig till Svenska Röda Korset för stöd.
Det kan finnas behov av materiella ting som gått förlorade i branden. Det kan vara kläder och ibland leksaker, men det har även förekommit att en krets med mycket kort varsel fått hjälpa till att få fram blöjor till barnfamiljer som flytt från ett brinnande höghus när alla affärer varit stängda.
El- och strömavbrott
El- eller strömavbrott kan uppkomma till följd av naturkatastrofer så som stormar eller oväder, eller så kan de orsakas av att elnätet blir överbelastat så elbolagen blir tvungna att stänga av elen. Eller om det inte finns tillräckligt med el. Ett elavbrott kan leda till att värmen stängs av, du inte kan laga mat på spisen, mobiltelefonen går inte att ladda och/eller fungerar inte att ringa på. Det kan snabbt bli besvärligt för både samhället och enskilda.
Om elen stängs av på grund av elbrist så kommer Svenska kraftnät troligen att upptäcka en eventuell elbrist dagen före och kommer då att informera om detta i media så att hushållen kan förbereda sig.
Ni som krets bör förbereda er genom att hålla koll på nyheterna, fundera på vilka i ert område som skulle drabbas värst av ett elavbrott och fundera gärna på om och hur ni kan hjälpa/stötta dem. Behöver ni säkerställa att de mår bra och har det bra? Har ni filtar, varma kläder och sovsäckar att erbjuda? Har er mötesplats/lokal tillgång till ström eller har ni kanske ett reservkraftverk som ni kan starta? Om så, kanske era lokaler kan fungera som värmestuga och vara ett ställe dit människor kan komma för att värma sig, kunna laga mat på eller få en varm kopp te, eller kanske kunna få ladda mobiltelefoner? Hur länge kan ni ha era lokaler öppna? Kan ni hjälpa till att sprida information om vad som händer och vad som kommer hända?
Tänk även på att om elen är borta i flera timmar så slutar även vattnet att fungera. Fyll i god tid kastruller och tomma flaskor om elen är avstängd. Även toaletten slutar fungera om elen är borta en längre tid. Se till att ha plastpåsar att sätta i toaletten som efter toalettbesök knyts ihop och slängs i en kraftig sopsäck.
Skogs- och gräsbrand
Skogs- som gräsbränder kan sprida sig snabbt och vara svåra att släcka. Under våren ökar brandrisken i gammalt, torrt fjolårsgräs, och faran för gräsbrand ökar under eftermiddagen när gräset har torkat. När det blåser kan elden hastigt spridas, och plötsliga väderomslag kan göra att risken för gräsbrand tilltar. Viktigt att tänka på är att de lokala variationerna i brandrisk kan vara stora.
Hur ska vår rödakorskrets agera i händelse av skogs- eller gräsbrand i vår omgivning?
Om ni har en krisberedskapsplan, utgå från den och planera därefter, och kontakta Röda Korsets Tjänsteperson i beredskap (TiB) på tel. 08-452 46 50.
Om ni inte har en krisberedskapsplan i er krets, börja med att diskutera vad er roll skulle kunna bli i samband med branden. Observera att kommunen och räddningstjänsten har huvudansvar för att rädda liv och skydda egendom. Röda Korsets insatser ska vara ett komplement till det samhället har i uppgift att göra. En möjlig uppgift skulle kunna vara att hjälpa till med distribution av insamlade gåvor, som Röda Korset gjorde under bränderna 2014 och 2018, eller att ordna fika till räddningsarbetarna.
En gräsbrand kan få allvarliga följder på lokalsamhället. Tänk igenom följande:
- Identifiera lokala risker och möjliga konsekvenser av en större skogs- eller gräsbrand i ert lokalsamhälle med omnejd. Är vissa områden mer utsatta än andra? Finns det förutsättningar för att en större skogs- eller gräsbrand skulle kunna starta?
- Inventera kretsens befintliga resurser för en eventuell insats. Vilka frivilliga kan hjälpa till på kort varsel och vad kan de hjälpa till med? Vilket tillgängligt material som filtar, kläder etc. har ni?
- Identifiera kompletteringsbehov och, utifrån de identifierade, tänkbara kriserna, se över vilka resurser kretsen kan behöva komplettera med.
- Utöka, både materiellt och genom att rekrytera nya frivilliga om det behövs.
- Kontakta kommunen för att se hur ni kan vara behjälpliga.
- Håll koll på aktuella varningar från SMHI och krisinformation.se.
- Har ni behov av stöd från Svenska Röda Korsets tjänsteorganisation? Kontakta då er närmaste verksamhetsutvecklare.
Om du är osäker på brandrisken, kontakta räddningstjänsten. De kan ge dig råd om eldning och besked om vilka regler som gäller. Den kommunala räddningstjänsten eller länsstyrelsen kan utfärda eldningsförbud vid hög brandrisk. Detta brukar meddelas i Sveriges Radio P4, samt på respektive länsstyrelses, kommuns och räddningstjänsts webbplats. SMHI har en bra hemsida för brandriskprognoser
Eldningsförbud innebär att du inte får använda öppen låga utomhus. All eldning utomhus är då förbjuden, men det kan vara tillåtet att grilla på iordningställda grillplatser eller hemmagrillar. Är du osäker på vilka regler som gäller där du bor, kontakta din kommunala räddningstjänst. Läs mer om eldningsförbud på MSB:s webbplats Råd till privatpersoner.
Storm och snöoväder
Kom ihåg att huvudansvaret för att bistå personer som hamnar i en utsatt situation på grund av oväder ligger hos kommunen, och främst då räddningstjänsten. Röda Korset kan vid behov komplettera kommunens insatser, förutsatt att det är säkerhetsmässigt, logistiskt och resursmässigt möjligt.
Säkerheten ska alltid sättas främst:
- Initial riskanalys – Innan en eventuell insats sätts igång måste en riskanalys göras.
Kan Röda Korsets frivilliga göra en insats utan att riskera liv och hälsa?
Kretsen bedömer situationen som sådan, den frivillige bedömer sin aktuella förmåga utifrån självbedömningsformuläret. Formuläret finns att ladda ner från Rednet, se länk i högerkolumnen. - Följ utvecklingen – Följ nyhetsrapporteringen om trafik- och väderläget på radio och tv. Går det att ta sig fram i trafiken på ett säkert sätt? Om ni ger er ut i trafiken, har ni utrustning i era bilar så att ni kan ta er loss om ni skulle fastna?
- Rätt utrustning – Har ni västar eller andra sätt att visa att ni är från Röda Korset?
Om ni ger er ut, tänk på att ha fulladdade mobiltelefoner och ta gärna med en powerbank (portabel laddare).
Diskutera i kretsen på vilket sätt ni skulle kunna medverka. Här är några frågeställningar till hjälp för att bedöma er förmåga:
- Frivilliga/personella resurser
Har ni frivilliga som kan ställa upp utan risk för liv och hälsa?
Har ni möjlighet att rekrytera/ta emot nya frivilliga som vill hjälpa till?
Kan ni underlätta för drabbade att själva hjälpa till, exempelvis genom telefonkedjor, stöd till grannar? - Material
Har ni filtar, varma kläder, sovsäckar och vatten att erbjuda?
Har ni engångsmaterial, som tallrikar, muggar, bestick etc.? Stormkök eller grillar?
Har ni powerbanks (portabla laddare), eller andra möjligheter att erbjuda drabbade att ladda sina mobiltelefoner? - Lokaler
Skulle era lokaler kunna fungera som värmestuga om inget annat finns att tillgå?
Vart tar gästerna vägen på kvällen om ni vill stänga igen och gå hem?
Får lokalen användas för övernattning nattetid?
Har ni kapacitet att hålla lokalerna öppna under flera dagar/dygn? - Mat och dryck
Skulle ni kunna tillhandahålla varm dryck och mackor?
Var får ni tag i råvarorna? - Vilka behov finns? Kontakta kommunen och stäm av.
Frågor att ställa:
- Vad gör kommunen själva och vad gör andra organisationer/föreningar?
- Vilka lokaler har öppnats som värmestugor eller liknande?
- Är kommunen i behov av Röda Korsets lokaler? Behöver kommunen förstärkning för att bemanna lokalerna, servera varm dryck, mackor och annat?
- Behövs filtar, varma kläder eller annan utrustning?
Tänk på att om ni i kretsen har besöksverksamhet eller på annat sätt har koll på personer som kan bli extra utsatta med anledning av vädret, kan den kunskapen vara värdefull för kommunen.
Kontakta Tjänsteperson i beredskap, TiB, på tel. 08-452 4650 om ni vill ha råd om hur ni ska agera eller om ni på något sätt engagerar er i en insats.
För mer information, läs svar på frågor om stormar och oväder på Krisinformation.se
Värmebölja
Stark sol och hög värme innebär en risk för oss alla – men vissa grupper (källa Folkhälsomyndigheten) kan vara särskilt utsatta eller behöva särskilt stöd:
- Äldre. Äldre personer har svårare med temperaturreglering än yngre och kan exempelvis även ha svårare att uppleva att de är törstiga.
- Kroniskt sjuka. Vanligast är att personer med hjärt-kärlsjukdom, astma och KOL påverkas av värme. Även personer med njursjukdom, demens, diabetes och psykiska sjukdomar kan uppleva stora påfrestningar.
- Personer med funktionsnedsättning. Psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan göra det svårare att uppfatta risker och tolka kroppens varningssignaler. Vid fysisk funktionsnedsättning kan kroppens signalsystem vara satt ur funktion vilket resulterar i att personer med fysisk funktionsnedsättning kan behöva praktisk hjälp.
- Små barn och gravida. Barn och blivande mammor är särskilt känsliga när det är varmt ute. Små barn då de har svårt att reglera värmen och inte alltid själva kan förflytta sig från hettan i solen till skuggan. Gravida som utsätts för stark värme löper risk att föda för tidigt.
Så här kan kretsen arbeta för att minska värmeböljornas risker:
- Håll koll på temperaturerna – och SMHI:s varningar.
- Gör en översyn av era verksamheter och om ni bör anpassa dessa utifrån värmen (exempelvis genom att säkerställa skugga, vätska etc. till deltagare)
- Informera frivilliga och personer som deltar i era verksamheter om de risker som är förknippade med hög värme.
- Tag gärna tätare kontakter med ensamma äldre eller andra riskgrupper om kretsen är aktiv inom besöksverksamheten.
- Hjälp till att sprida information till allmänheten om hur man kan förbereda sig – exempelvis genom att hänvisa till 1177 Vårdguiden (1177 första-hjälpen vid värmeslag) eller Folkhälsomyndigheten (beredskap vid värmebölja) – och om vad man kan göra själv.
Om kretsen har en second hand-butik, mötesplats eller annan lokal:
- Inventera och komplettera material utifrån de behov som kan uppkomma i en värmebölja, exempelvis med extra vätska, vätskeersättning (Gör din egen vätskeersättning) och hjärtstartare.
- Håll lokalen sval - i den mån ni kan, så att besökare kan söka skydd från värmen hos er.
- Var extra uppmärksam på besökare och personer i er omgivning. Ofta går det att uppfatta signaler om att någon behöver hjälp. Uppmuntra era besökare till extra vätskeintag.
Översvämning
Hur ska vår rödakorskrets agera i händelse av mycket höga vattenflöden i vår omgivning?
Om ni har en krisberedskapsplan, utgå ifrån den och planera därefter. Informera också Röda Korsets Tjänsteperson i beredskap (TiB), på tel. 08-452 46 50 om era planer.
Om ni inte har en krisberedskapsplan i er krets, börja i så all med att diskutera vad er eventuella roll skulle kunna bli.
Observera att kommunen – räddningstjänsten - har huvudansvar för att rädda liv och skydda egendom. Röda Korsets insatser ska vara ett komplement till det samhället, här kommunen, har till uppgift att göra.
En möjlig uppgift skulle kunna vara att ordna med fika till räddningsarbetarna.
Ett högt vattenflöde kan få allvarliga följder på lokalsamhället. Ni kan förbereda er genom att göra följande:
- Identifiera lokala risker och möjliga konsekvenser. Finns det vattendrag som ni känner till som tidigare har haft mycket höga vattenflöden?
- Inventera kretsen/kretsarnas befintliga resurser för en eventuell insats. Vilka frivilliga kan hjälpa till på kort varsel och vad kan de hjälpa till med?
- Vilket tillgängligt material har ni och vad kan ni införskaffa, som filtar, kläder o.s.v.?
- Identifiera kompletteringsbehov. Utifrån de identifierade, tänkbara kriserna, se över vilka resurser kretsen/kretsarna kan behöva komplettera med.
- Komplettera materiellt och även rekrytera nya frivilliga om det behövs.
- Har ni varit i kontakt med kommunen för att se på vilket sätt ni kan vara behjälpliga?
- Har ni behov av stöd från Svenska Röda Korsets tjänsteorganisation? Kontakta då er närmaste verksamhetsutvecklare.
Om situationen är akut kan ni alltid ringa till Tjänsteperson i beredskap (TiB) för stöd och råd, på
telefon 08-452 46 50. Håll fortsatt kontakt med TiB om ni gör en insats.
SMHI har inga mätmetoder för att förutspå snösmältning med längre prognoser än ungefär en vecka. Detta innebär att det kan ske snabba förändringar.
En stor vårflod orsakas ofta av tre samverkande faktorer:
- Ett stort snölager
- Snabb avsmältning
- Regn i samband med avsmältning.
Avsmältningsprocessen är mycket väderberoende, och exempelvis ett milt, molnigt och blåsigt väder orsakar i regel större avsmältning än ett soligt och vindstilla väder.
Vid snösmältning och mycket regn kan det inträffa ras och skred. Ras sker i branta bergsslänter och i grus- och sandbranter framför allt längs vattendrag. Skred sker oftast i sluttningar och slänter, främst i lermarker vid vattendrag. Vid ras och tecken på skred, såsom sprickor i marken, lutande stolpar och träd, kontakta kommunen och vid akuta situationer räddningstjänsten.
SMHI har en sida på nätet som visar var i landet det finns risk för höga flöden. För mer specifik information, uppdaterar kommunen och länsstyrelsen sina hemsidor löpande. Ni kan även följa händelseutvecklingen på Krisinformation.se.
Var vårfloderna kommer att ske är mycket svårt att säga. Det vi vet är att det finns vissa områden där översvämningar skulle medföra stora konsekvenser, och dessa är kartlagda av MSB. Men det finns också andra vattendrag och omgivningar som kan påverkas av ett högre flöde.
Uppdaterad .