Rutin för uppföljning och utvärdering av insatser
I bilagan Rutin för uppföljning och utvärdering av insatser beskrivs rutinen för hur insatser, där frivilliga och tjänstepersoner varit delaktiga, bör utvärderas.
Syftet med rutinen är att säkerställa att utvärderingar genomförs efter varje insats och att det sker på ett likartat sätt. Rutinen är också ett stöd för den som ska utvärdera en insats.
Utvärderingen ska sammanställas skriftligt och inkludera:
- En beskrivning av händelsen (vad, var, tid och omfattning)
- En beskrivning av utvärderingens syfte, eventuella avgränsningar och genomförande, vilka metoder som använts, eventuella urval av respondenter etc.
- Svenska Röda Korsets respons (vad gjordes, för vem/hur många gjordes det (dvs. vilka var de huvudsakliga målgrupperna), med vilka resurser, under hur lång tid)
- Huvudsakliga slutsatser och lärdomar
- Eventuell åtgärdslista (vad ska göras av vem och till när)
Utvärderingsrapporten skickas till samtliga som deltagit i utvärderingen och insatsen. Rapporten läggs också ut på Rednet, där den också lyfts som nyhet.
Exempel på sammanfattning av utvärderingar
Knivdåd i Enskede Gård Stockholm
Onsdagen den 13 december 2017 avled en 17-årig elev efter att ha blivit knivhuggen på Enskede gårds gymnasium i Stockholm.
Några timmar efter händelsen inledde krisstödjare från Svenska Röda Korset (SRK) en insats på skolan som varade en vecka, fram till skolans julavslutning.
Samtidigt svarade närbelägna kretsar på händelsen. Vantörkretsen ställde om sin verksamhet samma dag för att ta emot elever och personal från skolan. Tillsammans med Beredskapskretsen anordnade de också både tidigare planerade samt särskilt anordnade aktiviteter under jullovet dit elever från skolan välkomnades.
Lärdomar:
Insatsen har nu utvärderats och flera slutsatser och lärdomar har framkommit i processen. Några av dessa listas nedan:
- SRK:s lokala krisberedskap i Stockholm är fortfarande under uppbyggnad. Det innebär att det endast finns ett fåtal personer i kretsarna som har utbildning i krisstöd och insatsledning. Krisberedskapsplaner och larmkedjor finns inte heller på plats.
- Till dess frivilliga genomgått den utbildning de behöver och krisberedskapsplanerna är fastställda behöver kretsarna stöd - av krisstödjare, insatsledare och möjligen också av tjänsteorganisationens krisledningsstab.
- Det är svårt att bemanna insatser under dagtid och det är inte hållbart att samma individer arbetar många dagar rad eller långa dagar. Frågan behöver adresseras i det fortsatta arbetet med att bygga upp SRKs krisberedskapsförmåga.
- Det är viktigt att redan innan en insats påbörjas klargöra SRKs roll och uppdrag - det vill säga vad Röda Korset kan eller inte kan göra/bistå med under insatsen. De som deltar behöver också få tydlig information om hur insatsen är organiserad och om i vilken kontext de ska verka.
- Kommunikationen kan på alla sätt bli bättre, genom kända rutiner och att var och en vet vem den ska kontakta, har rätt kontaktuppgifter och lämplig teknik.
- Att kretsarna redan hade väl etablerade kontakter med de aktörer som de sedan samverkande med efter händelsen på skolan hade stor betydelse för att samarbetet fungerade så bra som det gjorde.
Åtgärder:
Som en del av utvärderingen har en åtgärdslista tagits fram där det framgår vad som behöver göras, vem som har ansvar för respektive åtgärd samt när det ska vara klart.
EU-toppmötet i Göteborg
Upplopp och kravaller under EU-toppmötet 2001, oroligheter i samband med Nordiska motståndsrörelsens demonstration i november 2017 – vad kunde komma att hända vid EU-toppmötet samma månad?
Svenska Röda Korset valde att arbeta proaktivt genom en trygghetsskapande insats.
I insatsen deltog krisstödjare, första hjälpare och tjänstepersoner.
Lärdomar:
- Tydlighet, framförhållning och lokalkännedom – Det är viktigt med tydlighet kring uppdraget, att planera i god tid (när möjligheten finns) och att ha lokalkännedom - för att hitta i området och bidra till säkerheten.
- Ökad samverkan mellan krisstödjare och Första hjälpare – Under insatsen arbetade krisstödjare och Första hjälpare tillsammans. De skulle kunna samarbeta i större utsträckning. Vi behöver fler plattformar där grupperna kan mötas för att lära känna varandra. Deltagarna föreslog att ett sätt att gå vidare i samverkan exempelvis kan vara att engagera krisstödjare i befintliga Första hjälpen-grupper.
- Gemensam insats gemensamma villkor – Första hjälpare och krisstödjare har när de jobbar enskilt olika rutiner i sina respektive uppdrag. I gemensamma insatser är det viktigt att på förhand gå igenom vilka villkor som gäller för den specifika insatsen, exempelvis vid uppstart och avslut samt vilket material som ska användas.
- Samsyn kring avslut och avlastning – Det behövs också samsyn kring hur uppdrag avslutas, vad avlastning är och vad som ska gälla. Viktigt är också att avlastningen kan anpassas och variera beroende av situation och vad som hänt under en insats.
Inför kommande insatser tar vi med oss vikten av tydlig information såväl innan som under och efter en insats. Ett sätt att ge frivilliga bättre framförhållning är att tidigt i planeringsprocessen skicka ut en "save-the-date" med kort information om insatsen. När tiden för genomförande närmar sig kan man sedan bemanna efter geografisk närhet och meddela samtliga som tackat ja om just de behövs eller inte.
En annan viktig aspekt som lyftes var risk- och säkerhetsanalysen i samband med en insats och specifikt vikten av att löpande uppdatering av risk- och säkerhetsanalyser efter de faktiska omständigheterna på plats. Från detta tar vi med oss vikten av lokalkännedom i säkerhetsarbetet och vi kommer fortsätta dialogen med vår nationellt säkerhetsansvarige för att få arbetet att fungera i praktiken.
Vi tar också med oss Första hjälparnas och krisstödjarnas olika verksamhet och kompetens och tittar vidare på olika plattformar där grupperna kan mötas för att lära känna varandra. Vi kommer också titta på de exempel som redan finns i landet där Första hjälpare och krisstödjare redan har en god samverkan.
Ett arbete med att se över Röda Korsets rutiner och utbildning för avlastning har påbörjats.
Röda Korsets insats på Norra Bantorget
Krisstödjare från Röda Korset fanns på plats under manifestationen på Norra Bantorget i Stockholm för att erbjuda krisstöd till unga afghaner som hotades av utvisning. Insatsen skedde i samarbete med Svenska Kyrkan och Rädda Barnen och varade i tre dagar. Totalt medverkade 7 krisstödjare från Röda Korset, 2 diakoner från Svenska Kyrkan och 1 medarbetare från Rädda Barnen samt 6 språkkunniga.
Insatsen har nu utvärderats och flera intressanta slutsatser och lärdomar har framkommit i processen. Dessa kan delas in i två kategorier: slutsatser och lärdomar som gäller före, under och efter en insats samt de som specifikt gäller krisstöd. Detta framkom bland annat:
- Före, under och efter en insats
Vikten av tydlighet kring uppdraget, att planera i god tid (när möjligheten finns) och tillgången till språk.Vikten av att erbjuda både avlastning och utvärdering i samband med att en insats avslutas. Utvärdering bör ske genom såväl en enkät som ett uppföljningsmöte.
- Krisstöd
Olika nivåer av krisstöd krävs i olika situationer. Erfarenhet och fördjupad utbildning i krisstöd är nödvändigt för att kunna möta behov och samtidigt avgränsa dialogen på ett tryggt sätt. Det är viktigt att "hänga upp" krisstödet för att nå fram till målgruppen. Det kan exempelvis handla om att genomföra en aktivitet med målgruppen, dela ut mat och dryck och/eller informationsbroschyrer eller något annat att samtala kring.
- Hur tar vi nu detta vidare?
Inför kommande insatser tar vi med oss vikten av tydlig information såväl innan som under och efter en insats. Vad som ska kommuniceras till deltagarna och när behöver finnas med i den inledande planeringen. Vi kommer sträva efter att ta fram frågor-och svarsdokument i samband med varje unik insats i möjligaste mån. Ett sätt att ge frivilliga bättre framförhållning är att tidigt i planeringsprocessen skicka ut en "save-the-date" med kort information om insatsen. När tiden för genomförande närmar sig kan man sedan meddela samtliga som tackat ja om just de behövs eller inte.
För att säkra tillgången till språk i organisationen är rekrytering av språkkunniga i befintliga verksamheter och skapandet kontaktlistor med språkkunniga som kan ställa upp vid kris viktiga vägar framåt.
Uppdaterad .