Vi, liksom de flesta andra större organisationer och företag, följer de stavnings-, språk- och skrivregler som Svenska Akademien och Språkrådet står bakom.
Röda Korsets skrivregler är uppdaterade år 2022, men bygger på samma principer som tidigare skrivregler. Du hittar samtliga skrivregler i bifogad pdf med mer utförlig förklaring i anteckningar till pdf:en. Nedan finns de vanligaste frågetecknen.
Som hjälpmedel använder vi
Skriv lättbegriplig svenska - hur gör man då?
- Undvik facktermer, interna uttryck, svåra och långa ord.
- Undvik långa/svåra och krångliga meningar.
- Undvik byråkratspråk, intern-språk, svengelska med mera.
- Undvik substantivsjukan (utföra installation > skriv ”installera”. Hellre aktiv än passiv form (Anmälan görs > Du anmäler dig)
- Undvik onödiga abstraktioner, ge konkreta exempel
Vårt namn Röda Korset
När vi kommunicerar mot allmänheten i Sverige använder vi namnet Röda Korset, oavsett om det handlar om en verksamhet som vi på Svenska Röda Korset driver eller om det är en annan nationell förening som gör det. Detta gör vi för att människor ska se oss just som den världsomspännande rörelse vi är, som gör skillnad överallt i världen. I de fall där vi behöver särskilja oss som just nationell förening, till exempel när vi beskriver ett samarbete mellan Svenska Röda Korset och en annan förening eller när det juridiska namnet krävs använder vi begreppet Svenska Röda Korset.
Såhär skriver vi:
- Röda Korset
- Svenska Röda Korset
- Egyptiska Röda Halvmånen
- Röda Korsets Ungdomsförbund (bara i undantagsfall RKUF)
- Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (förkortas Federationen när det skrivits ut första gången, rekommenderas även internt; IFRC är ett mycket internt uttryck, bör undvikas)
- Internationella rödakorskommittén (ICRC - mest internt, alternativt i annan text då förkortningen först förklarats)
Ihop - eller särskrivning, stor eller liten bokstav?
- second hand, second hand-butik
- första hjälpen, förstahjälpare, första hjälpen-utbildning (obs. om det är en specifik utbildning blir det stor bokstav: Första hjälpen för alla, Att mötas i vardag och kris)
Namn på konferenser, kampanjer med mera
En stor bokstav på konferenser med mera som har karaktär av egennamn är det som gäller:
- Riksstämman, Regionalt forum, Rödakorsdialogen, Internationella rödakors- och rödahalvmånekonferensen, Generalförsamlingen, Delegatrådet
- Röda rummet
- Jourhavande kompis
- På flykt
(Huvudregeln vid flerordiga namn är att en stor bokstav på första ordet räcker.)
Namn på kretsen
Vid ett kretsammangående kan ett nytt namn ibland fungera som en symbol för en nystart som gemensam krets. Det är dock viktigt att namnet fungerar i praktiska sammanhang. Det bör innefatta kommunnamnet och måste sluta på rödakorskrets. Om kommunnamnet slutar på en konsonant ska det ha ett s, annars inte (jämför Tjörns rödakorskrets och Forshaga rödakorskrets). Namnet får högst ha 46 tecken. Regionrådet godkänner namnet före kretsstämman, men den formella ansökan om namnbyte görs när alla upplösande kretsar är nedlagda.
Titlar, verksamheter med mera
Liten bokstav gäller för titlar, verksamheter med mera:
- generalsekreterare
- ledningsgrupp
- besöksverksamhet
(När det handlar om beteckning snarare namn är det liten bokstav som gäller.)
Namn på våra enheter och avdelningar
Normalt skrivs enheter och avdelningar med små bokstäver, enligt Språkrådet. I Svenska Röda Korset har vi dock beslutat att använda en versal på namnen enligt följande:
- avdelning Ekonomi och stöd
- Nationella avdelningen
- enhet Efterforskning och familjeåterförening
- enhet Kommunikation (alternativt Kommunikationsenheten)
Namn och beteckningar
- Namn - oftast räcker en stor bokstav: Arbetsförmedlingen, Miljö- och energidepartementet, Statens naturvårdsverk/Naturvårdsverket, Socialdemokratiska arbetarepartiet/Socialdemokraterna, Centerpartiet/Centern osv. Även myndigheter skrivs med en stor bokstav.
- Mer beteckning – liten bokstav: regeringen, riksdagen, polisen, kommunfullmäktige, landstinget, socialhögskolan (men mer specifikt: Socialhögskolan i Stockholm – d.v.s. namn på en speciell socialhögskola)
- Företag och organisationers namn skrivs enligt deras egen praxis (Svenska Röda Korset, Dagens Nyheter). Känner man inte till praxis och har svårt att kolla upp skriver man med en stor bokstav.
Förkortningar
Använd inte förkortningar! Förkortningar som t.ex., d.v.s. med mera försvårar läsningen och bör undvikas så långt det är möjligt. Det är ett riksstämmobeslut att inte använda förkortningar i våra skrifter.
- Vanliga, vedertagna förkortningar: hiv, aids, vd, tv, pdf, pr, sms
- Förkortning av namn som uttalas som ett ord: Sida, Unicef, Ikea
- Förkortning av namn som utläses bokstav för bokstav: AF, JO, BO, ICRC
- Genitiv: ICRC:s men Ikeas
Fler tips
- Undvik så kallade logotypskrivningar: TeliaSonera, R.O.O.M., VOLVO, Framtid2020; RedNet etc. - Skriv Telia Sonera, Room, Volvo, Framtid 2020, Rednet
- Engelska titlar och namn skriver vi vanligtvis i svensk text med en inledande stor bokstav: ”A socio-economic impact assessment of the zika virus in Latin America and the Caribbean” (inte “A Socio-economic Impact Assessment of the Zika Virus in Latin America and the Caribbean”)
- Ett Röda Korset, Framtidens Röda Korset osv (grammatiskt inkorrekt men det handlar om vår organisations namn, i bestämd form).
- den 13 januari – men den 13:e gången
Fler sidor i Kunskapsbanken om skrivande:
Skriva en nyhet eller text
Skriva för webben
